47238
|
1 Detta �r den Svenska anv�ndarhandledningen till Emacs. I slutet finns
|
|
2 kopieringsvillkoren. Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002 Free
|
|
3 Software Foundation, Inc.
|
43047
|
4
|
47238
|
5 Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (vanligen
|
43047
|
6 m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (p� vissa tangentbord m�rkt
|
47238
|
7 ALT eller EDIT). Vi anv�nder h�r f�ljande f�rkortningar:
|
43047
|
8
|
47238
|
9 C-<chr> h�ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
|
|
10 <chr>. C-f betyder: h�ll ner kontrolltangenten och tryck f.
|
|
11 M-<chr> h�ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
|
|
12 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, sl�pper
|
|
13 den och trycker sedan <chr>.
|
43047
|
14
|
|
15 Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken).
|
|
16 Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett
|
|
17 kommando. Till exempel:
|
44490
|
18 <<Tomma rader s�tts in runt n�sta rad n�r help-with-tutorial aktiveras>>
|
|
19 [Tomma rader av pedagogiska sk�l. Texten forts�tter nedanf�r.]
|
43047
|
20 >> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild.
|
47238
|
21 Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v. G�r s� i
|
|
22 forts�ttningen n�r du �r f�rdig med en sk�rmbild.
|
43047
|
23
|
|
24 Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n
|
|
25 sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du
|
|
26 bl�ddrar fram�t i filen.
|
|
27
|
|
28 Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats
|
|
29 i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t,
|
|
30 med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll
|
|
31 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
|
|
32 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
|
|
33
|
|
34 >> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger.
|
|
35
|
|
36
|
|
37 * SAMMANFATTNING
|
|
38 ----------------
|
|
39
|
|
40 F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder:
|
|
41
|
|
42 C-v Flytta en sk�rmbild fram�t.
|
|
43 M-v Flytta en sk�rmbild bak�t.
|
|
44 C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r
|
43399
|
45 mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte
|
|
46 KONTROLL-1.)
|
43047
|
47
|
|
48 >> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l.
|
|
49 Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring
|
|
50 mark�ren nu.
|
|
51
|
|
52
|
|
53 * GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER
|
|
54 ------------------------------
|
|
55
|
|
56 Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur
|
|
57 f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen?
|
|
58
|
|
59 Det finns flera s�tt att g�ra detta p�. Det vanligaste �r att anv�nda
|
|
60 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon
|
|
61 flyttar mark�ren en rad eller en kolumn i en best�md riktning p�
|
|
62 sk�rmen. H�r visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de
|
|
63 flyttar mark�ren:
|
|
64
|
|
65
|
|
66 F�reg�ende rad, C-p
|
|
67 :
|
|
68 :
|
|
69 Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f
|
|
70 :
|
|
71 :
|
|
72 N�sta rad, C-n
|
|
73
|
|
74 >> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n
|
|
75 och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p�
|
|
76 sk�rmbilden.
|
|
77
|
|
78 Detta �r s�kert lite enklare att f�rst� om du t�nker p� dessa
|
|
79 f�rkortningar: P f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r
|
|
80 bak�t (backward) och F f�r fram�t (forward). Detta �r de grundl�ggande
|
|
81 kommandona f�r att flytta mark�ren och du kommer s�kert att anv�nda
|
|
82 dem hela tiden, s� det �r en stor f�rdel om du l�r dig dem nu.
|
|
83
|
|
84 >> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden.
|
|
85
|
|
86 >> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t
|
|
87 med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt
|
|
88 p� en rad.
|
|
89
|
|
90 Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
|
|
91 avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att
|
|
92 den g�r det.
|
|
93
|
|
94 >> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren
|
|
95 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den
|
|
96 flyttar mark�ren �ver radslutstecknet.
|
|
97
|
|
98 C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b.
|
|
99
|
|
100 >> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren
|
|
101 �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av
|
|
102 raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till
|
|
103 n�sta rad.
|
|
104
|
|
105 N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden
|
|
106 kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
|
|
107 och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den
|
|
108 f�rsvinner ut ur sk�rmbilden.
|
|
109
|
|
110 >> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av
|
|
111 C-n och se vad som h�nder.
|
|
112
|
|
113 Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du
|
|
114 flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b
|
|
115 flyttar den ett ord bak�t.
|
|
116
|
|
117 >> Prova n�gra M-f och M-b.
|
|
118
|
|
119 Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till
|
|
120 slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta
|
|
121 mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i
|
|
122 motsatt riktning.
|
|
123
|
|
124 >> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra
|
|
125 C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika
|
|
126 placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord.
|
|
127
|
|
128 L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och
|
43399
|
129 M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade
|
43047
|
130 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds
|
|
131 till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
|
|
132 (bokst�ver, rader, etc.).
|
|
133
|
|
134 Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
|
|
135 mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
|
|
136 och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke.
|
|
137
|
|
138 >> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e.
|
|
139 Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e.
|
|
140
|
|
141 Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera
|
|
142 M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta
|
|
143 inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt.
|
|
144
|
|
145 Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt"
|
|
146 (point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten
|
|
147 �r i texten.
|
|
148
|
|
149 H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings-
|
|
150 kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon:
|
|
151
|
|
152 C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t
|
|
153 C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t
|
|
154
|
|
155 M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t
|
|
156 M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t
|
|
157
|
|
158 C-n Flytta mark�ren till n�sta rad
|
|
159 C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad
|
|
160
|
|
161 C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden
|
|
162 C-e Flytta mark�ren till slutet av raden
|
|
163
|
|
164 M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen
|
|
165 M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen
|
|
166
|
|
167 >> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull.
|
|
168 Dessa �r de kommandon som anv�nds mest.
|
|
169
|
43399
|
170 Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som
|
|
171 flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som
|
43047
|
172 flyttar den till slutet av texten.
|
|
173
|
|
174 P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste
|
|
175 anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man
|
|
176 ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
|
|
177 bli M-komma.
|
|
178
|
|
179 >> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen.
|
|
180 Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
|
|
181
|
|
182 >> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen.
|
|
183 Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
|
|
184
|
|
185 Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om
|
|
186 terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n
|
|
187 och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla
|
|
188 slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt
|
|
189 lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att
|
|
190 anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker
|
|
191 att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har
|
|
192 l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig
|
|
193 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
|
|
194
|
|
195 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de
|
|
196 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
|
|
197 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
|
|
198 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
|
|
199 s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv
|
|
200 talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder
|
|
201 C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska
|
|
202 argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re
|
|
203 kommandot.
|
|
204
|
|
205 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t.
|
|
206
|
|
207 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du
|
|
208 kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando.
|
|
209
|
|
210 De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett
|
|
211 repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det
|
|
212 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills,
|
|
213 anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
|
|
214 dess v�rde, g�r kommandot n�got annat.
|
|
215
|
|
216 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
|
|
217 till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller
|
|
218 ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga
|
|
219 sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader
|
|
220 upp�t.
|
|
221
|
|
222 >> Prova C-u 8 C-v nu.
|
|
223
|
|
224 Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta
|
|
225 tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v.
|
|
226
|
43399
|
227 Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller
|
|
228 MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� v�nster sida
|
|
229 av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den
|
|
230 med musen kan du rulla texten.
|
43047
|
231
|
|
232 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det
|
43399
|
233 p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i
|
|
234 texten beroende p� var i rullningslisten du trycker.
|
43047
|
235
|
|
236 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den
|
|
237 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
|
|
238 p� hur du f�r musen.
|
|
239
|
|
240
|
|
241 * OM EMACS H�NGER
|
|
242 -----------------
|
|
243
|
|
244 Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
|
|
245 att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando
|
|
246 som tar f�r l�ng tid att utf�ra.
|
|
247
|
|
248 Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt
|
|
249 argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra.
|
|
250
|
|
251 >> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck
|
|
252 C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att
|
|
253 du avbr�t argumentet med C-g.
|
|
254
|
|
255 Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
|
|
256
|
|
257
|
|
258 * SP�RRADE KOMMANDON
|
|
259 --------------------
|
|
260
|
|
261 En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall
|
|
262 anv�nda dem av misstag.
|
|
263
|
|
264 Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett
|
|
265 meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om
|
|
266 du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando.
|
|
267
|
|
268 Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som
|
|
269 svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando,
|
|
270 svarar du "n" p� fr�gan.
|
|
271
|
|
272 >> Skriv C-x C-l (som �r ett sp�rrat kommando).
|
|
273 Skriv n som svar p� fr�gan.
|
|
274
|
|
275
|
|
276 * F�NSTER
|
|
277 ---------
|
|
278
|
43399
|
279 Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text.
|
|
280 Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi
|
|
281 f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till
|
|
282 det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt:
|
43047
|
283
|
|
284 C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster).
|
|
285
|
43399
|
286 Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r
|
43047
|
287 mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster
|
|
288 tas bort.
|
|
289
|
|
290 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l.
|
|
291 >> Tryck C-h k C-f.
|
|
292 Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der
|
|
293 f�r att visa dokumentationen f�r C-f-kommandot.
|
|
294
|
|
295 >> Sl� C-x 1 och se hur dokumentationsf�nstret nu f�rsvinner.
|
|
296
|
|
297 Kommandot skiljer sig lite fr�n andra kommandon du har l�rt dig
|
|
298 eftersom det best�r av tv� tecken. Det startar med tecknet
|
43399
|
299 KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon som startar med KONTROLL-x
|
43047
|
300 och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder och liknande saker att
|
|
301 g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra tecken l�nga.
|
|
302
|
|
303
|
|
304 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
|
|
305 -------------------------
|
|
306
|
|
307 Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in
|
|
308 texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och
|
|
309 s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en
|
|
310 radbrytning.
|
|
311
|
|
312 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>.
|
|
313 <Delete> �r en tangent p� tangentbordet, som kan vara m�rkt "Del". I
|
43399
|
314 n�gra fall fungerar ocks� "backsteg" som <Delete> men inte alltid!
|
43047
|
315
|
|
316 Generellt raderar <Delete> tecknet precis f�re den aktuella
|
|
317 mark�rspositionen.
|
|
318
|
|
319 >> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att
|
|
320 anv�nda <Delete>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, du
|
|
321 kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. Detta
|
|
322 �r bara en lokal kopia.
|
|
323
|
|
324 N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter
|
43399
|
325 den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett
|
|
326 f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen
|
|
327 indikerar att raden forts�tter.
|
43047
|
328
|
|
329 >> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och
|
|
330 forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur
|
|
331 forts�ttningstecknet ser ut.
|
|
332
|
|
333 >> Anv�nd <Delete> f�r att radera texten tills raden ryms p� en
|
|
334 sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna.
|
|
335
|
|
336 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
|
|
337 radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om
|
|
338 resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en
|
|
339 sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken.
|
|
340
|
|
341 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delete>.
|
|
342 Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver.
|
|
343
|
|
344 >> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort.
|
|
345
|
|
346 T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
|
|
347 g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
|
|
348 skrivas flera g�nger.
|
|
349
|
|
350 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********.
|
|
351
|
|
352 Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i
|
|
353 Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en
|
|
354 �versikt �ver kommandon f�r radering:
|
|
355
|
|
356 <Delete> raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren
|
|
357 C-d raderar tecknet som st�r precis under mark�ren
|
|
358
|
|
359 M-<Delete> raderar ordet precis f�re mark�ren
|
|
360 M-d raderar ordet precis efter mark�ren
|
|
361
|
|
362 C-k raderar fr�n mark�ren till slutet av raden
|
|
363 M-k raderar till slutet av stycket
|
|
364
|
|
365 L�gg m�rke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d f�ljer
|
|
366 m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delete> �r inte precis
|
|
367 ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
|
|
368 fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan).
|
|
369
|
|
370 Du kan ocks� ta bort vilken del som helst av bufferten med hj�lp av
|
|
371 f�ljande allm�nna metod. Flytta till ena �nden av det omr�de du vill
|
|
372 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra �nden av
|
|
373 omr�det och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de tv�
|
|
374 positionerna.
|
|
375
|
|
376 >> Flytta mark�ren till bokstaven D i f�reg�ende stycke.
|
|
377 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
|
|
378 l�ngst ner p� sk�rmen.
|
|
379 >> Flytta mark�ren till bokstaven o i ordet metod p� andra raden i
|
|
380 stycket.
|
|
381 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten fr�n och med D fram till just f�re
|
|
382 o.
|
|
383
|
43399
|
384 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
|
|
385 �r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte
|
|
386 kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning"
|
|
387 (yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n
|
|
388 ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan
|
43047
|
389 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
|
43399
|
390 inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas).
|
43047
|
391
|
|
392 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom.
|
|
393 Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden.
|
|
394 >> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
|
|
395 raden som var kvar.
|
|
396
|
|
397 L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och
|
|
398 att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden
|
|
399 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
|
|
400 raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara
|
|
401 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma
|
|
402 raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det.
|
|
403
|
43399
|
404 Att s�tta in borttagen text kallas att "�terh�mta" den (yanking).
|
|
405 (T�nk p� det som att du rycker, eller drar, tillbaka n�gon text som
|
|
406 tagits bort.) Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till samma
|
|
407 plats som d�r den blev borttagen, eller s� kan du s�tta in den p� en
|
|
408 annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan
|
|
409 ocks� h�mta tillbaka den flera g�nger s� att du f�r flera lika
|
|
410 f�rekomster av den.
|
|
411
|
|
412 Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar
|
|
413 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r.
|
43047
|
414
|
|
415 >> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten.
|
|
416
|
43399
|
417 Om du g�r flera C-k i rad s� kommer all bortagen text att sparas
|
|
418 samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna p� en g�ng.
|
43047
|
419
|
|
420 >> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger.
|
|
421
|
|
422 Och h�mta s� tillbaka igen:
|
|
423
|
|
424 >> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen.
|
|
425 S� kopierar man text.
|
|
426
|
|
427 Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du
|
|
428 har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste
|
|
429 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte
|
|
430 f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
|
|
431 anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
|
|
432 ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om
|
|
433 och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har
|
|
434 n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att
|
|
435 beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den
|
|
436 �tertagna texten d�r den �r.
|
|
437
|
|
438 Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka
|
|
439 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
|
|
440
|
|
441 >> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven
|
|
442 denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck
|
|
443 M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
|
|
444 M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den
|
|
445 f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du
|
|
446 prova med positiva och negativa argument till M-y.
|
|
447
|
|
448
|
|
449 * �NGRA
|
|
450 -------
|
|
451
|
|
452 Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du
|
|
453 upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo).
|
|
454
|
|
455 Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist
|
|
456 utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje
|
|
457 repetition upph�va ett kommando till.
|
|
458
|
|
459 Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas
|
|
460 inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon),
|
|
461 och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
|
|
462 upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs
|
|
463 f�r att �ngra inskriven text.
|
|
464
|
|
465 >> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den
|
|
466 igen.
|
|
467
|
|
468 C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt
|
|
469 som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det
|
|
470 ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord.
|
|
471 Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram
|
|
472 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere.
|
|
473
|
|
474 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering.
|
|
475
|
43399
|
476 Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra
|
|
477 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
|
|
478 n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r
|
|
479 �ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit.
|
|
480
|
43047
|
481
|
|
482 * FILER
|
|
483 -------
|
|
484
|
|
485 F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga
|
|
486 den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du
|
|
487 avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find)
|
|
488 denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit).
|
|
489
|
|
490 Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga
|
|
491 s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r
|
|
492 kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att
|
|
493 undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och
|
|
494 med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett
|
|
495 nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop.
|
|
496
|
|
497 Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad
|
|
498 som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten
|
|
499 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p�
|
|
500 filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se"
|
|
501 och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil
|
|
502 du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r.
|
|
503
|
|
504 En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange
|
|
505 vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument
|
|
506 fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter
|
|
507 att du gett kommandot
|
|
508
|
|
509 C-x C-f Finn en fil
|
|
510
|
|
511 kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den
|
|
512 nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r
|
|
513 den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon
|
|
514 f�r att f�r�ndra filnamnet.
|
|
515
|
|
516 N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du
|
|
517 avbryta med kommandot C-g.
|
|
518
|
|
519 >> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och
|
|
520 avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att
|
|
521 du inte finner n�gon fil.
|
|
522
|
|
523 N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att
|
|
524 utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram
|
|
525 filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt.
|
|
526
|
|
527 Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja
|
|
528 redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta
|
|
529 kommando
|
|
530
|
|
531 C-x C-s Spara fil
|
|
532
|
|
533 Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs
|
|
534 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r
|
|
535 f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i
|
|
536 slutet av det ursprungliga filnamnet.
|
|
537
|
|
538 N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som
|
|
539 blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om
|
|
540 systemet kraschar.
|
|
541
|
|
542 >> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning.
|
|
543 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst
|
|
544 p� sk�rmbilden.
|
|
545
|
|
546 Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser
|
|
547 sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna
|
|
548 har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att
|
|
549 forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous
|
|
550 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur
|
|
551 detta kan undvikas.
|
|
552
|
|
553 Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller
|
|
554 f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar.
|
|
555 Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till
|
|
556 att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i
|
|
557 filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
|
|
558 filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en
|
|
559 fil som existerar.
|
|
560
|
|
561
|
|
562 * BUFFERTAR
|
|
563 -----------
|
|
564
|
|
565 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta
|
|
566 att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
|
|
567 den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer
|
|
568 �ppna i Emacs.
|
|
569
|
|
570 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
|
|
571 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda
|
|
572 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> f�r att komma
|
|
573 tillbaka till den h�r v�gledningen.
|
|
574
|
|
575 Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r
|
|
576 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista
|
|
577 �ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva
|
|
578
|
|
579 C-x C-b Listning av buffertar.
|
|
580
|
|
581 >> Prova C-x C-b nu.
|
|
582
|
|
583 Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p�
|
|
584 den fil som inneh�llet kommer fr�n. En del buffertar �r inte knutna
|
|
585 till n�gon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det �r den
|
|
586 buffert som inneh�ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken
|
|
587 text du �n ser i ett Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert.
|
|
588
|
|
589 >> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan.
|
|
590
|
|
591 Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer
|
|
592 inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i
|
|
593 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den
|
|
594 f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du
|
|
595 beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r
|
|
596 omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
|
|
597 C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot
|
|
598
|
|
599 C-x s Spara buffertar
|
|
600
|
|
601 C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du
|
|
602 vill spara eller ej.
|
|
603
|
|
604 >> S�tt in en rad med text och spara med C-x s
|
|
605 Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten
|
|
606 TUTORIAL.se. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes).
|
|
607
|
|
608
|
|
609 * UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN
|
|
610 -------------------------------
|
|
611
|
43399
|
612 Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller
|
|
613 META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett
|
43047
|
614 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter:
|
|
615
|
|
616 C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken.
|
|
617 M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett
|
|
618 kommandonamn.
|
|
619
|
|
620 Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de
|
|
621 kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett tv� av dem, C-x C-f
|
|
622 f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot f�r
|
|
623 att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora
|
|
624 f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar
|
|
625 innan Emacs avslutas.
|
|
626
|
|
627 C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan
|
|
628 �terv�nda till samma Emacs senare.
|
|
629
|
|
630 P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
|
|
631 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f�
|
|
632 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
|
|
633
|
|
634 P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under
|
|
635 Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan
|
|
636 �terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
|
|
637 detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
|
|
638
|
|
639 C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta
|
|
640 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
|
|
641 applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera
|
|
642 suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har
|
|
643 t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z
|
|
644 ist�llet f�r att avsluta.
|
|
645
|
|
646 Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig
|
|
647 hittills:
|
|
648
|
|
649 C-x C-f Finn fil.
|
|
650 C-x C-s Spara fil.
|
|
651 C-x C-b Lista buffertar.
|
|
652 C-x C-c Avsluta Emacs.
|
|
653 C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster.
|
|
654 C-x u �ngra.
|
|
655
|
|
656 Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan
|
|
657 eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r
|
|
658 replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r
|
|
659 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med
|
|
660 M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r
|
|
661 fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och
|
43399
|
662 Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r
|
|
663 tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller
|
|
664 skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta
|
|
665 kommandot med <Return>.
|
43047
|
666
|
|
667 Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall
|
|
668 ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste
|
|
669 avsluta b�gge argumenten med <Return>.
|
|
670
|
|
671 >> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad.
|
|
672 Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>.
|
|
673
|
|
674 L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har
|
|
675 ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r
|
|
676 ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t.
|
|
677
|
|
678
|
|
679 * SPARAUTOMATIK
|
|
680 ---------------
|
|
681
|
|
682 N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer
|
|
683 �ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
|
|
684 detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje
|
|
685 fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av
|
|
686 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer
|
|
687 namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig
|
|
688 s�tt kommer Emacs radera autosparfilen.
|
|
689
|
|
690 Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar
|
|
691 genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte
|
|
692 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha
|
|
693 bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen.
|
|
694
|
|
695
|
|
696 * EKOOMR�DE
|
|
697 -----------
|
|
698
|
|
699 Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas
|
|
700 p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas
|
|
701 "ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p�
|
|
702 sk�rmbilden.
|
|
703
|
|
704
|
|
705 * L�GESRADEN
|
|
706 ------------
|
|
707
|
43399
|
708 Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (mode line). Den ser
|
43047
|
709 ungef�r ut s� h�r:
|
|
710
|
|
711 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%----------------
|
|
712
|
|
713 Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar.
|
|
714
|
|
715 Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit.
|
|
716 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av
|
|
717 texten befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r
|
|
718 i sk�rmbilden kommer det st� --Top-- ist�llet f�r --00%-- och om
|
|
719 slutet av filen �r i sk�rmbilden kommer det st� --Bot--. Om du ser p�
|
|
720 en fil d�r hela texten passar in p� en sida kommer det st� --All--.
|
|
721
|
|
722 Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat
|
|
723 s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�.
|
|
724
|
|
725 Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i
|
|
726 filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil
|
|
727 kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken.
|
|
728
|
|
729 Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket
|
|
730 redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental",
|
|
731 som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode).
|
|
732
|
|
733 Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r
|
|
734 redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till
|
|
735 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t
|
|
736 g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu.
|
|
737
|
|
738 Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det
|
|
739 finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod
|
|
740 och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva
|
|
741 kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa
|
|
742 kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat
|
|
743 kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x
|
|
744 fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental.
|
|
745
|
|
746 Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen
|
|
747 anv�nda Text-l�ge.
|
|
748
|
|
749 >> Skriv M-x text mode<Return>.
|
|
750
|
|
751 Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon
|
|
752 h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar
|
|
753 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
|
|
754 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
|
|
755
|
|
756 Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta
|
|
757 kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite
|
|
758 annorlunda.
|
|
759
|
|
760 F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva
|
|
761 C-h m.
|
|
762
|
|
763 >> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av
|
|
764 sk�rmbilden.
|
|
765 >> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n
|
43399
|
766 Fundamental-l�get.
|
43047
|
767 >> Tryck C-x 1 f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden.
|
|
768
|
|
769 Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode).
|
|
770 Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje
|
|
771 sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och
|
|
772 oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en
|
|
773 kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls.
|
|
774
|
|
775 Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r
|
|
776 radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs
|
|
777 rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir
|
|
778 f�r l�ng.
|
|
779
|
|
780 Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill
|
|
781 mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att
|
|
782 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r
|
|
783 kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar
|
|
784 l�get".
|
|
785
|
|
786 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med
|
|
787 "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r
|
|
788 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
|
|
789
|
|
790 Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta
|
|
791 genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
|
|
792 genom ett numeriskt argument.
|
|
793
|
|
794 >> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
|
|
795 n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre
|
|
796 �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
|
|
797 att anv�nda C-x f en g�ng till.
|
|
798
|
|
799 Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto
|
|
800 Fill att kunna omformattera raderna f�r dig.
|
|
801 F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet
|
|
802 du �nskar att omformatera.
|
|
803
|
|
804 >> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q.
|
|
805
|
|
806
|
|
807 * S�KNING
|
|
808 ---------
|
|
809
|
|
810 Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande
|
|
811 bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du
|
|
812 s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r
|
|
813 teckenstr�ngen upptr�der.
|
|
814
|
|
815 S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra
|
|
816 redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att
|
|
817 s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka
|
|
818 efter.
|
|
819
|
|
820 Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r
|
|
821 f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n.
|
|
822
|
|
823 N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search"
|
|
824 dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get
|
|
825 inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar
|
|
826 efter. <Return> avslutar s�kandet.
|
|
827
|
|
828 >> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en
|
|
829 bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng
|
|
830 du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu
|
|
831 har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng.
|
|
832 >> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet
|
|
833 "mark�r".
|
|
834 >> Tryck nu p� <Delete> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig
|
|
835 >> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet.
|
|
836
|
|
837 S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g�
|
|
838 till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och
|
|
839 markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta
|
|
840 f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till.
|
|
841 Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
|
|
842 att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet.
|
|
843
|
|
844 Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder
|
|
845 p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat
|
|
846 den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s�
|
|
847 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
|
|
848 Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas.
|
|
849
|
|
850 Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delete> kommer du
|
|
851 l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad
|
|
852 och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till
|
|
853 exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m",
|
|
854 och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta
|
|
855 f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avl�gsnar "a" fr�n
|
|
856 s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta
|
|
857 f�rekomsten av "m".
|
|
858
|
43399
|
859 Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
|
43047
|
860 s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen,
|
|
861 s� som C-s och C-r.
|
|
862
|
|
863 C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen
|
|
864 EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i
|
|
865 texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r
|
|
866 C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda.
|
|
867
|
|
868
|
|
869 * FLERA F�NSTER
|
|
870 ---------------
|
|
871
|
|
872 En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p�
|
|
873 sk�rmen samtidig.
|
|
874
|
43399
|
875 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts�
|
|
876 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
|
43047
|
877
|
|
878 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv�
|
|
879 f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i
|
|
880 det �vre f�nstret.
|
|
881
|
|
882 >> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret.
|
43399
|
883 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.)
|
43047
|
884
|
|
885 >> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det
|
|
886 nedre f�nstret.
|
|
887
|
|
888 >> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp
|
|
889 och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre
|
|
890 f�nstret.
|
|
891
|
|
892 >> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre
|
|
893 f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det
|
|
894 gjorde n�r du l�mnade det.
|
|
895
|
|
896 Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv�
|
|
897 f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det
|
|
898 �r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
|
|
899 fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster
|
|
900 f�r det valda f�nstret (selected window).
|
|
901
|
|
902 Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och
|
|
903 anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren
|
|
904 i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig
|
|
905 i det andra f�nstret.
|
|
906
|
43399
|
907 C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har
|
|
908 META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
|
43047
|
909 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
|
43399
|
910 KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de
|
43047
|
911 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
|
|
912
|
|
913 Om du inte har META-tangenten och anv�nder ESC ist�llet �r
|
43399
|
914 ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka ESC f�ljt av KONTROLL-v,
|
|
915 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det �r f�r att ESC �r ett tecken i sig
|
43047
|
916 och inte en �kta "modifierare".
|
|
917
|
|
918 >> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre
|
|
919 f�nstret.
|
|
920
|
|
921 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha
|
|
922 f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det
|
|
923 som mark�ren st�r i."
|
|
924
|
|
925 Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x
|
|
926 C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra
|
|
927 f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt
|
|
928 oberoende.
|
|
929
|
|
930 H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika
|
|
931 filer:
|
|
932
|
|
933 >> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
|
|
934 Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret.
|
|
935 Mark�ren flyttats ocks� dit.
|
|
936
|
|
937 >> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x
|
|
938 1 f�r att bli kvitt det nedre igen.
|
|
939
|
|
940
|
|
941 * REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER
|
|
942 -----------------------------
|
|
943
|
|
944 Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering"
|
|
945 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
|
|
946 huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)]
|
|
947 ist�llet f�r (Fundamental).
|
|
948
|
|
949 F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta �r
|
|
950 ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att bli kvitt
|
|
951 extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten.
|
|
952
|
|
953 >> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� ESC ESC ESC
|
|
954 f�r att komma ut.
|
|
955
|
|
956 Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering.
|
|
957 Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument
|
|
958 under rekursiv redigering.
|
|
959
|
|
960
|
|
961 * MER HJ�LP
|
|
962 -----------
|
|
963
|
|
964 I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket
|
|
965 information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga
|
|
966 m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla
|
|
967 h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga
|
|
968 goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all
|
|
969 dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen
|
|
970 C-h.
|
|
971
|
|
972 F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den
|
|
973 hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h
|
|
974 ? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du
|
|
975 har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon
|
|
976 hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta.
|
|
977
|
43399
|
978 (P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�,
|
43047
|
979 s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under
|
|
980 tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen,
|
|
981 kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x
|
43399
|
982 help<Return>.)
|
43047
|
983
|
|
984 Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
|
|
985 och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot.
|
|
986
|
|
987 >> Skriv C-h c C-p.
|
|
988 Meddelandet skall d� bli n�got i stil med
|
|
989
|
|
990 C-p runs the command previous-line
|
|
991
|
|
992 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r
|
|
993 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
|
|
994 beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation,
|
|
995 tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig.
|
|
996
|
|
997 Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
|
|
998 eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c.
|
|
999
|
|
1000 F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k
|
|
1001 ist�llet f�r C-h c.
|
|
1002
|
|
1003 >> Skriv C-h k C-p.
|
|
1004
|
|
1005 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
|
|
1006 f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka C-x 1. Du beh�ver
|
|
1007 inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r
|
|
1008 att f�rst senare ta bort f�nstret med C-x 1.
|
|
1009
|
|
1010 H�r �r fler varianter p� C-h:
|
|
1011
|
|
1012 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
|
|
1013
|
|
1014 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
|
|
1015 Detta ger den information Emacs har om funktionen
|
|
1016 som implementerar kommandot C-p.
|
|
1017
|
43399
|
1018 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen f�r de variabler
|
|
1019 som du kan �ndra v�rde p� f�r att anpassa Emacs beteende. Du m�ste
|
|
1020 ange namnet p� variabeln n�r Emacs fr�gar efter den.
|
|
1021
|
43047
|
1022 C-h a Kommando-aprop� (Command Apropos). Skriv in ett
|
|
1023 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
|
|
1024 inneh�ller det nyckelordet. Alla dessa
|
43399
|
1025 kommandon kan aktiveras med META-x. F�r n�gra
|
43047
|
1026 kommandon listas ocks� de kombinationer best�ende av
|
|
1027 en eller tv� tecken som k�r det kommandot.
|
|
1028
|
|
1029 >> Skriv C-h a file<Return>.
|
|
1030
|
|
1031 Detta visar i ett annat f�nster en lista �ver alla M-x kommandon d�r
|
|
1032 "file" f�rekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
|
|
1033 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
|
|
1034
|
|
1035 >> Tryck C-M-v f�r att rulla texten i hj�lpf�nstret. G�r det n�gra
|
|
1036 g�nger.
|
|
1037
|
|
1038 >> Type C-x 1 f�r att ta bort hj�lpf�nstret.
|
|
1039
|
43399
|
1040 C-h i L�s direktmanualen (alias Info). Detta kommando
|
|
1041 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
|
|
1042 d�r du kan l�sa direkthj�lpen f�r de paket som �r
|
|
1043 installerade i ditt system. Sl� m emacs <Return> f�r
|
|
1044 att l�sa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
|
|
1045 anv�nt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig p� en
|
|
1046 guidad tur �ver Infol�gets (Info-mode) m�jligheter.
|
|
1047 N�r du v�l har tagit dig igenom den h�r
|
|
1048 anv�ndarhandledningen s� �r det direktmanualen som �r
|
|
1049 din huvudsakliga k�lla till dokumentation.
|
|
1050
|
43047
|
1051
|
|
1052 * TILL SIST
|
|
1053 -----------
|
|
1054
|
|
1055 T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att
|
|
1056 tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka
|
43399
|
1057 igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
|
43047
|
1058
|
|
1059 Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r
|
43399
|
1060 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka
|
43047
|
1061 ett mail och klaga!
|
|
1062
|
|
1063
|
|
1064 * KOPIERING
|
|
1065 -----------
|
|
1066
|
43399
|
1067 Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den
|
|
1068 f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Mats
|
43047
|
1069 Lidell �versatte den till Svenska.
|
|
1070
|
|
1071 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
|
|
1072 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
|
|
1073
|
|
1074 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation
|
|
1075
|
|
1076 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
|
|
1077 of this document as received, in any medium, provided that the
|
|
1078 copyright notice and permission notice are preserved,
|
|
1079 and that the distributor grants the recipient permission
|
|
1080 for further redistribution as permitted by this notice.
|
|
1081
|
|
1082 Permission is granted to distribute modified versions
|
|
1083 of this document, or of portions of it,
|
|
1084 under the above conditions, provided also that they
|
|
1085 carry prominent notices stating who last altered them.
|
|
1086
|
|
1087 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
|
|
1088 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
|
|
1089 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
|
|
1090 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
|