Mercurial > emacs
annotate etc/TUTORIAL.sv @ 61171:7647346fa1e1
Tracking the confirmation of translators in admin/FOR-RELEASE for the new title of the tutorial that will also appear in the splash screen. Improvements and corrections in TUTORIAL.es and TUTORIAL.pt_BR.
author | Marcelo Toledo <marcelo@gnu.org> |
---|---|
date | Thu, 31 Mar 2005 15:20:45 +0000 |
parents | fe937402466e |
children | ee24a0da4818 4da4a09e8b1b |
rev | line source |
---|---|
61143 | 1 användarhandledningen till Emacs |
48780 | 2 Detta är den Svenska användarhandledningen till Emacs. I slutet finns |
3 kopieringsvillkoren. Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002 Free | |
4 Software Foundation, Inc. | |
5 | |
6 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen | |
7 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt | |
8 ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar: | |
9 | |
10 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven | |
11 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f. | |
12 M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om | |
13 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper | |
14 den och trycker sedan <chr>. | |
15 | |
16 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). | |
17 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett | |
18 kommando. Till exempel: | |
19 <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>> | |
20 [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] | |
21 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild. | |
22 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i | |
23 fortsättningen när du är färdig med en skärmbild. | |
24 | |
25 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från | |
26 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du | |
27 bläddrar framåt i filen. | |
28 | |
29 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats | |
30 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, | |
31 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll | |
32 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har | |
33 META-, EDIT- eller ALT-tangent.) | |
34 | |
35 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. | |
36 | |
37 | |
38 * SAMMANFATTNING | |
39 ---------------- | |
40 | |
41 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: | |
42 | |
43 C-v Flytta en skärmbild framåt. | |
44 M-v Flytta en skärmbild bakåt. | |
45 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står | |
46 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte | |
47 KONTROLL-1.) | |
48 | |
49 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. | |
50 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring | |
51 markören nu. | |
52 | |
53 | |
54 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER | |
55 ------------------------------ | |
56 | |
57 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur | |
58 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? | |
59 | |
60 Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att använda | |
61 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon | |
62 flyttar markören en rad eller en kolumn i en bestämd riktning på | |
63 skärmen. Här visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de | |
64 flyttar markören: | |
65 | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
66 |
48780 | 67 Föregående rad, C-p |
68 : | |
69 : | |
70 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f | |
71 : | |
72 : | |
73 Nästa rad, C-n | |
74 | |
75 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n | |
76 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på | |
77 skärmbilden. | |
78 | |
79 Detta är säkert lite enklare att förstå om du tänker på dessa | |
80 förkortningar: P för föregående (previous), N för nästa (next), B för | |
81 bakåt (backward) och F för framåt (forward). Detta är de grundläggande | |
82 kommandona för att flytta markören och du kommer säkert att använda | |
83 dem hela tiden, så det är en stor fördel om du lär dig dem nu. | |
84 | |
85 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. | |
86 | |
87 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt | |
88 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt | |
89 på en rad. | |
90 | |
91 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen | |
92 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att | |
93 den gör det. | |
94 | |
95 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören | |
96 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den | |
97 flyttar markören över radslutstecknet. | |
98 | |
99 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. | |
100 | |
101 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören | |
102 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av | |
103 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till | |
104 nästa rad. | |
105 | |
106 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden | |
107 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning" | |
108 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den | |
109 försvinner ut ur skärmbilden. | |
110 | |
111 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av | |
112 C-n och se vad som händer. | |
113 | |
114 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du | |
115 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b | |
116 flyttar den ett ord bakåt. | |
117 | |
118 >> Prova några M-f och M-b. | |
119 | |
120 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till | |
121 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta | |
122 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i | |
123 motsatt riktning. | |
124 | |
125 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några | |
126 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika | |
127 placeringar av markören både i och mellan ord. | |
128 | |
129 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och | |
130 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade | |
131 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används | |
132 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar | |
133 (bokstäver, rader, etc.). | |
134 | |
135 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar | |
136 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a | |
137 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. | |
138 | |
139 >> Prova några C-a och sedan några C-e. | |
140 Prova också några M-a och sedan några M-e. | |
141 | |
142 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera | |
143 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta | |
144 inte verkar självklart är det ganska naturligt. | |
145 | |
146 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" | |
147 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten | |
148 är i texten. | |
149 | |
150 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- | |
151 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: | |
152 | |
153 C-f Flytta markören ett steg framåt | |
154 C-b Flytta markören ett steg bakåt | |
155 | |
156 M-f Flytta markören ett ord framåt | |
157 M-b Flytta markören ett ord bakåt | |
158 | |
159 C-n Flytta markören till nästa rad | |
160 C-p Flytta markören till föregående rad | |
161 | |
162 C-a Flytta markören till början av raden | |
163 C-e Flytta markören till slutet av raden | |
164 | |
165 M-a Flytta markören till början av meningen | |
166 M-e Flytta markören till slutet av meningen | |
167 | |
168 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull. | |
169 Dessa är de kommandon som används mest. | |
170 | |
171 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som | |
172 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som | |
173 flyttar den till slutet av texten. | |
174 | |
175 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste | |
176 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man | |
177 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det | |
178 bli M-komma. | |
179 | |
180 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. | |
181 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | |
182 | |
183 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen. | |
184 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen. | |
185 | |
186 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om | |
187 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n | |
188 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla | |
189 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått | |
190 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att | |
191 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker | |
192 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har | |
193 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig | |
194 de mer avancerade kontrollfunktionerna. | |
195 | |
196 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de | |
197 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt | |
198 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du | |
199 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent | |
200 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv | |
201 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder | |
202 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska | |
203 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före | |
204 kommandot. | |
205 | |
206 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. | |
207 | |
208 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du | |
209 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. | |
210 | |
211 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett | |
212 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det | |
213 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, | |
214 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av | |
215 dess värde, gör kommandot något annat. | |
216 | |
217 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument | |
218 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller | |
219 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många | |
220 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader | |
221 uppåt. | |
222 | |
223 >> Prova C-u 8 C-v nu. | |
224 | |
225 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta | |
226 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. | |
227 | |
228 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller | |
229 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida | |
230 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den | |
231 med musen kan du rulla texten. | |
232 | |
233 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området | |
234 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i | |
235 texten beroende på var i rullningslisten du trycker. | |
236 | |
237 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den | |
238 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende | |
239 på hur du för musen. | |
240 | |
241 | |
242 * OM EMACS HÄNGER | |
243 ----------------- | |
244 | |
245 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom | |
246 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando | |
247 som tar för lång tid att utföra. | |
248 | |
249 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt | |
250 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra. | |
251 | |
252 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck | |
253 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att | |
254 du avbröt argumentet med C-g. | |
255 | |
256 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. | |
257 | |
258 | |
259 * SPÄRRADE KOMMANDON | |
260 -------------------- | |
261 | |
262 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall | |
263 använda dem av misstag. | |
264 | |
265 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett | |
266 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om | |
267 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. | |
268 | |
269 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som | |
270 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando, | |
271 svarar du "n" på frågan. | |
272 | |
273 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). | |
274 Skriv n som svar på frågan. | |
275 | |
276 | |
277 * FÖNSTER | |
278 --------- | |
279 | |
280 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text. | |
281 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi | |
282 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till | |
283 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt: | |
284 | |
285 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster). | |
286 | |
287 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där | |
288 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster | |
289 tas bort. | |
290 | |
291 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. | |
292 >> Tryck C-h k C-f. | |
293 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder | |
294 för att visa dokumentationen för C-f-kommandot. | |
295 | |
296 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. | |
297 | |
298 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig | |
299 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet | |
300 KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x | |
301 och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att | |
302 göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa. | |
303 | |
304 | |
305 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT | |
306 ------------------------- | |
307 | |
308 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in | |
309 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och | |
310 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en | |
311 radbrytning. | |
312 | |
313 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>. | |
314 <Delete> är en tangent på tangentbordet, som kan vara märkt "Del". I | |
315 några fall fungerar också "backsteg" som <Delete> men inte alltid! | |
316 | |
317 Generellt raderar <Delete> tecknet precis före den aktuella | |
318 markörspositionen. | |
319 | |
320 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att | |
321 använda <Delete>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du | |
322 kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta | |
323 är bara en lokal kopia. | |
324 | |
325 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter | |
326 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett | |
327 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen | |
328 indikerar att raden fortsätter. | |
329 | |
330 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och | |
331 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur | |
332 fortsättningstecknet ser ut. | |
333 | |
334 >> Använd <Delete> för att radera texten tills raden ryms på en | |
335 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. | |
336 | |
337 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera | |
338 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om | |
339 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en | |
340 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. | |
341 | |
342 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delete>. | |
343 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. | |
344 | |
345 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort. | |
346 | |
347 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta | |
348 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det | |
349 skrivas flera gånger. | |
350 | |
351 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. | |
352 | |
353 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i | |
354 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en | |
355 översikt över kommandon för radering: | |
356 | |
357 <Delete> raderar tecknet som står precis före markören | |
358 C-d raderar tecknet som står precis under markören | |
359 | |
360 M-<Delete> raderar ordet precis före markören | |
361 M-d raderar ordet precis efter markören | |
362 | |
363 C-k raderar från markören till slutet av raden | |
364 M-k raderar till slutet av stycket | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
365 |
48780 | 366 Lägg märke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d följer |
367 mönstret som började med C-f och M-f. (<Delete> är inte precis | |
368 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k | |
369 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). | |
370 | |
371 Du kan också ta bort vilken del som helst av bufferten med hjälp av | |
372 följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill | |
373 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av | |
374 området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två | |
375 positionerna. | |
376 | |
377 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke. | |
378 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" | |
379 längst ner på skärmen. | |
380 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i | |
381 stycket. | |
382 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före | |
383 o. | |
384 | |
385 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text | |
386 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte | |
387 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning" | |
388 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än | |
389 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan | |
390 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum | |
391 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas). | |
392 | |
393 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom. | |
394 Tryck C-k för att ta bort texten på raden. | |
395 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma | |
396 raden som var kvar. | |
397 | |
398 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och | |
399 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden | |
400 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den | |
401 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara | |
402 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma | |
403 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. | |
404 | |
405 Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking). | |
406 (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som | |
407 tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma | |
408 plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en | |
409 annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan | |
410 också hämta tillbaka den flera gånger så att du får flera lika | |
411 förekomster av den. | |
412 | |
413 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar | |
414 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. | |
415 | |
416 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. | |
417 | |
418 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas | |
419 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång. | |
420 | |
421 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. | |
422 | |
423 Och hämta så tillbaka igen: | |
424 | |
425 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen. | |
426 Så kopierar man text. | |
427 | |
428 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du | |
429 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste | |
430 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte | |
431 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har | |
432 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y | |
433 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om | |
434 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har | |
435 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att | |
436 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den | |
437 återtagna texten där den är. | |
438 | |
439 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka | |
440 till startpunkten (texten som sist blev borttagen). | |
441 | |
442 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även | |
443 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck | |
444 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera | |
445 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den | |
446 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du | |
447 prova med positiva och negativa argument till M-y. | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
448 |
48780 | 449 |
450 * ÅNGRA | |
451 ------- | |
452 | |
453 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du | |
454 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo). | |
455 | |
456 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist | |
457 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje | |
458 repetition upphäva ett kommando till. | |
459 | |
460 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas | |
461 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), | |
462 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om | |
463 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs | |
464 för att ångra inskriven text. | |
465 | |
466 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den | |
467 igen. | |
468 | |
469 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt | |
470 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det | |
471 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord. | |
472 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram | |
473 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere. | |
474 | |
475 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering. | |
476 | |
477 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra | |
478 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera | |
479 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För | |
480 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. | |
481 | |
482 | |
483 * FILER | |
484 ------- | |
485 | |
486 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga | |
487 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du | |
488 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find) | |
489 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit). | |
490 | |
491 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många | |
492 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör | |
493 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att | |
494 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och | |
495 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett | |
496 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. | |
497 | |
498 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad | |
499 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten | |
500 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på | |
501 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se" | |
502 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil | |
503 du än är inne i så kommer filnamnet stå där. | |
504 | |
505 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange | |
506 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument | |
507 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter | |
508 att du gett kommandot | |
509 | |
510 C-x C-f Finn en fil | |
511 | |
512 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den | |
513 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när | |
514 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon | |
515 för att förändra filnamnet. | |
516 | |
517 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du | |
518 avbryta med kommandot C-g. | |
519 | |
520 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och | |
521 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att | |
522 du inte finner någon fil. | |
523 | |
524 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att | |
525 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram | |
526 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt. | |
527 | |
528 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja | |
529 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta | |
530 kommando | |
531 | |
532 C-x C-s Spara fil | |
533 | |
534 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs | |
535 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går | |
536 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i | |
537 slutet av det ursprungliga filnamnet. | |
538 | |
539 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som | |
540 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om | |
541 systemet kraschar. | |
542 | |
543 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. | |
544 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst | |
545 på skärmbilden. | |
546 | |
547 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser | |
548 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna | |
549 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att | |
550 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous | |
551 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur | |
552 detta kan undvikas. | |
553 | |
554 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller | |
555 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar. | |
556 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till | |
557 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i | |
558 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa | |
559 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en | |
560 fil som existerar. | |
561 | |
562 | |
563 * BUFFERTAR | |
564 ----------- | |
565 | |
566 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta | |
567 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna | |
568 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer | |
569 öppna i Emacs. | |
570 | |
571 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. | |
572 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda | |
573 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> för att komma | |
574 tillbaka till den här vägledningen. | |
575 | |
576 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När | |
577 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista | |
578 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva | |
579 | |
580 C-x C-b Listning av buffertar. | |
581 | |
582 >> Prova C-x C-b nu. | |
583 | |
584 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på | |
585 den fil som innehållet kommer från. En del buffertar är inte knutna | |
586 till någon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det är den | |
587 buffert som innehåller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken | |
588 text du än ser i ett Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. | |
589 | |
590 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. | |
591 | |
592 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer | |
593 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i | |
594 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den | |
595 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du | |
596 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är | |
597 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x | |
598 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot | |
599 | |
600 C-x s Spara buffertar | |
601 | |
602 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du | |
603 vill spara eller ej. | |
604 | |
605 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s | |
606 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten | |
607 TUTORIAL.se. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). | |
608 | |
609 | |
610 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN | |
611 ------------------------------- | |
612 | |
613 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller | |
614 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett | |
615 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter: | |
616 | |
617 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken. | |
618 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett | |
619 kommandonamn. | |
620 | |
621 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de | |
622 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett två av dem, C-x C-f | |
623 för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot för | |
624 att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora | |
625 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar | |
626 innan Emacs avslutas. | |
627 | |
628 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan | |
629 återvända till samma Emacs senare. | |
630 | |
631 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera | |
632 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få | |
633 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. | |
634 | |
635 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under | |
636 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan | |
637 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I | |
638 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. | |
639 | |
640 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta | |
641 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra | |
642 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera | |
643 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har | |
644 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z | |
645 istället för att avsluta. | |
646 | |
647 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig | |
648 hittills: | |
649 | |
650 C-x C-f Finn fil. | |
651 C-x C-s Spara fil. | |
652 C-x C-b Lista buffertar. | |
653 C-x C-c Avsluta Emacs. | |
654 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster. | |
655 C-x u Ångra. | |
656 | |
657 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan | |
658 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är | |
659 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När | |
660 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med | |
661 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här | |
662 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och | |
663 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är | |
664 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller | |
665 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta | |
666 kommandot med <Return>. | |
667 | |
668 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall | |
669 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste | |
670 avsluta bägge argumenten med <Return>. | |
671 | |
672 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad. | |
673 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>. | |
674 | |
675 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har | |
676 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där | |
677 ordet förekom, från markören och nedåt. | |
678 | |
679 | |
680 * SPARAUTOMATIK | |
681 --------------- | |
682 | |
683 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer | |
684 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot | |
685 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje | |
686 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av | |
687 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer | |
688 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig | |
689 sätt kommer Emacs radera autosparfilen. | |
690 | |
691 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar | |
692 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte | |
693 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha | |
694 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen. | |
695 | |
696 | |
697 * EKOOMRÅDE | |
698 ----------- | |
699 | |
700 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas | |
701 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas | |
702 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på | |
703 skärmbilden. | |
704 | |
705 | |
706 * LÄGESRADEN | |
707 ------------ | |
708 | |
709 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser | |
710 ungefär ut så här: | |
711 | |
712 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%---------------- | |
713 | |
714 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. | |
715 | |
716 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. | |
717 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av | |
718 texten befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är | |
719 i skärmbilden kommer det stå --Top-- istället för --00%-- och om | |
720 slutet av filen är i skärmbilden kommer det stå --Bot--. Om du ser på | |
721 en fil där hela texten passar in på en sida kommer det stå --All--. | |
722 | |
723 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat | |
724 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. | |
725 | |
726 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i | |
727 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil | |
728 kommer det inte stå något här, bara minustecken. | |
729 | |
730 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket | |
731 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental", | |
732 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode). | |
733 | |
734 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för | |
735 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till | |
736 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt | |
737 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu. | |
738 | |
739 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det | |
740 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod | |
741 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva | |
742 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa | |
743 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat | |
744 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x | |
745 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental. | |
746 | |
747 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen | |
748 använda Text-läge. | |
749 | |
750 >> Skriv M-x text mode<Return>. | |
751 | |
752 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon | |
753 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar | |
754 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade | |
755 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. | |
756 | |
757 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta | |
758 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite | |
759 annorlunda. | |
760 | |
761 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva | |
762 C-h m. | |
763 | |
764 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av | |
765 skärmbilden. | |
766 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från | |
767 Fundamental-läget. | |
768 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden. | |
769 | |
770 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode). | |
771 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje | |
772 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och | |
773 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en | |
774 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls. | |
775 | |
776 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är | |
777 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs | |
778 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir | |
779 för lång. | |
780 | |
781 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill | |
782 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att | |
783 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår | |
784 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar | |
785 läget". | |
786 | |
787 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med | |
788 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för | |
789 Auto Fill bryter bara raden mellan ord. | |
790 | |
791 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta | |
792 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot | |
793 genom ett numeriskt argument. | |
794 | |
795 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in | |
796 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre | |
797 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom | |
798 att använda C-x f en gång till. | |
799 | |
800 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
801 Fill att kunna omformattera raderna för dig. |
48780 | 802 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet |
803 du önskar att omformatera. | |
804 | |
805 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q. | |
806 | |
807 | |
808 * SÖKNING | |
809 --------- | |
810 | |
811 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande | |
812 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du | |
813 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där | |
814 teckensträngen uppträder. | |
815 | |
816 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra | |
817 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att | |
818 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka | |
819 efter. | |
820 | |
821 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r | |
822 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än. | |
823 | |
824 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search" | |
825 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget | |
826 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar | |
827 efter. <Return> avslutar sökandet. | |
828 | |
829 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en | |
830 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång | |
831 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu | |
832 har du sökt efter ordet "markör" en gång. | |
833 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet | |
834 "markör". | |
835 >> Tryck nu på <Delete> fyra gånger och se hur markören flyttar sig | |
836 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet. | |
837 | |
838 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå | |
839 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och | |
840 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa | |
841 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till. | |
842 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela | |
843 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet. | |
844 | |
845 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder | |
846 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat | |
847 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så | |
848 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i | |
849 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. | |
850 | |
851 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delete> kommer du | |
852 lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad | |
853 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till | |
854 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", | |
855 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första | |
856 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avlägsnar "a" från | |
857 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första | |
858 förekomsten av "m". | |
859 | |
860 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken | |
861 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen, | |
862 så som C-s och C-r. | |
863 | |
864 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen | |
865 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i | |
866 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för | |
867 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända. | |
868 | |
869 | |
870 * FLERA FÖNSTER | |
871 --------------- | |
872 | |
873 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på | |
874 skärmen samtidig. | |
875 | |
876 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså | |
877 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). | |
878 | |
879 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två | |
880 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i | |
881 det övre fönstret. | |
882 | |
883 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. | |
884 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.) | |
885 | |
886 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det | |
887 nedre fönstret. | |
888 | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
889 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp |
48780 | 890 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre |
891 fönstret. | |
892 | |
893 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre | |
894 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det | |
895 gjorde när du lämnade det. | |
896 | |
897 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två | |
898 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det | |
899 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon | |
900 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster | |
901 för det valda fönstret (selected window). | |
902 | |
903 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och | |
904 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören | |
905 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig | |
906 i det andra fönstret. | |
907 | |
908 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har | |
909 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt | |
910 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna | |
911 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de | |
912 "modifierar" de andra tangenterna du trycker. | |
913 | |
914 Om du inte har META-tangenten och använder ESC istället är | |
915 ordningsföljden viktig. Du måste trycka ESC följt av KONTROLL-v, | |
916 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det är för att ESC är ett tecken i sig | |
917 och inte en äkta "modifierare". | |
918 | |
919 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre | |
920 fönstret. | |
921 | |
922 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha | |
923 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det | |
924 som markören står i." | |
925 | |
926 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x | |
927 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra | |
928 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt | |
929 oberoende. | |
930 | |
931 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika | |
932 filer: | |
933 | |
934 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. | |
935 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret. | |
936 Markören flyttats också dit. | |
937 | |
938 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x | |
939 1 för att bli kvitt det nedre igen. | |
940 | |
941 | |
942 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER | |
943 ----------------------------- | |
944 | |
945 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering" | |
946 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt | |
947 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] | |
948 istället för (Fundamental). | |
949 | |
950 För att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta är | |
951 ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att bli kvitt | |
952 extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. | |
953 | |
954 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så ESC ESC ESC | |
955 för att komma ut. | |
956 | |
957 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. | |
958 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument | |
959 under rekursiv redigering. | |
960 | |
961 | |
962 * MER HJÄLP | |
963 ----------- | |
964 | |
965 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket | |
966 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många | |
967 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla | |
968 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många | |
969 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all | |
970 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen | |
971 C-h. | |
972 | |
973 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den | |
974 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h | |
975 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du | |
976 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon | |
977 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta. | |
978 | |
979 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´, | |
980 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under | |
981 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, | |
982 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x | |
983 help<Return>.) | |
984 | |
985 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" | |
986 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. | |
987 | |
988 >> Skriv C-h c C-p. | |
989 Meddelandet skall då bli något i stil med | |
990 | |
991 C-p runs the command previous-line | |
992 | |
993 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för | |
994 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har | |
995 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation, | |
996 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig. | |
997 | |
998 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT | |
999 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c. | |
1000 | |
1001 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k | |
1002 istället för C-h c. | |
1003 | |
1004 >> Skriv C-h k C-p. | |
1005 | |
1006 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget | |
1007 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver | |
1008 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för | |
1009 att först senare ta bort fönstret med C-x 1. | |
1010 | |
1011 Här är fler varianter på C-h: | |
1012 | |
1013 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. | |
1014 | |
1015 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. | |
1016 Detta ger den information Emacs har om funktionen | |
1017 som implementerar kommandot C-p. | |
1018 | |
1019 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler | |
1020 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste | |
1021 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den. | |
1022 | |
1023 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett | |
1024 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn | |
1025 innehåller det nyckelordet. Alla dessa | |
1026 kommandon kan aktiveras med META-x. För några | |
1027 kommandon listas också de kombinationer bestående av | |
1028 en eller två tecken som kör det kommandot. | |
1029 | |
1030 >> Skriv C-h a file<Return>. | |
1031 | |
1032 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där | |
1033 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som | |
1034 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file. | |
1035 | |
1036 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några | |
1037 gånger. | |
1038 | |
1039 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret. | |
1040 | |
1041 C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando | |
1042 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*" | |
1043 där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är | |
1044 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för | |
1045 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har | |
1046 använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en | |
1047 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter. | |
1048 När du väl har tagit dig igenom den här | |
1049 användarhandledningen så är det direktmanualen som är | |
1050 din huvudsakliga källa till dokumentation. | |
1051 | |
1052 | |
1053 * TILL SIST | |
1054 ----------- | |
1055 | |
1056 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att | |
1057 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka | |
1058 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) | |
1059 | |
1060 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är | |
1061 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka | |
1062 ett mail och klaga! | |
1063 | |
1064 | |
1065 * KOPIERING | |
1066 ----------- | |
1067 | |
1068 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den | |
1069 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats | |
1070 Lidell översatte den till Svenska. | |
1071 | |
1072 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and | |
1073 comes with permission to distribute copies on certain conditions: | |
1074 | |
1075 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation | |
1076 | |
1077 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies | |
1078 of this document as received, in any medium, provided that the | |
1079 copyright notice and permission notice are preserved, | |
1080 and that the distributor grants the recipient permission | |
1081 for further redistribution as permitted by this notice. | |
1082 | |
1083 Permission is granted to distribute modified versions | |
1084 of this document, or of portions of it, | |
1085 under the above conditions, provided also that they | |
1086 carry prominent notices stating who last altered them. | |
1087 | |
1088 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the | |
1089 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of | |
1090 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism | |
1091 ("ownership") by using, writing, and sharing free software! | |
52401 | 1092 |
54960
36357d89367f
Add coding latin-1 to Local Variables.
Juri Linkov <juri@jurta.org>
parents:
52401
diff
changeset
|
1093 ;;; Local Variables: |
36357d89367f
Add coding latin-1 to Local Variables.
Juri Linkov <juri@jurta.org>
parents:
52401
diff
changeset
|
1094 ;;; coding: latin-1 |
36357d89367f
Add coding latin-1 to Local Variables.
Juri Linkov <juri@jurta.org>
parents:
52401
diff
changeset
|
1095 ;;; sentence-end-double-space: nil |
36357d89367f
Add coding latin-1 to Local Variables.
Juri Linkov <juri@jurta.org>
parents:
52401
diff
changeset
|
1096 ;;; End: |
36357d89367f
Add coding latin-1 to Local Variables.
Juri Linkov <juri@jurta.org>
parents:
52401
diff
changeset
|
1097 |
52401 | 1098 ;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b |