Mercurial > emacs
annotate etc/TUTORIAL.sv @ 54892:8745e8f3713a
*** empty log message ***
author | Stefan Monnier <monnier@iro.umontreal.ca> |
---|---|
date | Wed, 14 Apr 2004 20:45:43 +0000 (2004-04-14) |
parents | 695cf19ef79e |
children | 36357d89367f 375f2633d815 |
rev | line source |
---|---|
48780 | 1 Detta �r den Svenska anv�ndarhandledningen till Emacs. I slutet finns |
2 kopieringsvillkoren. Copyright (c) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002 Free | |
3 Software Foundation, Inc. | |
4 | |
5 Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (vanligen | |
6 m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (p� vissa tangentbord m�rkt | |
7 ALT eller EDIT). Vi anv�nder h�r f�ljande f�rkortningar: | |
8 | |
9 C-<chr> h�ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven | |
10 <chr>. C-f betyder: h�ll ner kontrolltangenten och tryck f. | |
11 M-<chr> h�ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om | |
12 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, sl�pper | |
13 den och trycker sedan <chr>. | |
14 | |
15 Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken). | |
16 Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett | |
17 kommando. Till exempel: | |
18 <<Tomma rader s�tts in runt n�sta rad n�r help-with-tutorial aktiveras>> | |
19 [Tomma rader av pedagogiska sk�l. Texten forts�tter nedanf�r.] | |
20 >> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild. | |
21 Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v. G�r s� i | |
22 forts�ttningen n�r du �r f�rdig med en sk�rmbild. | |
23 | |
24 Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n | |
25 sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du | |
26 bl�ddrar fram�t i filen. | |
27 | |
28 Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats | |
29 i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t, | |
30 med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll | |
31 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har | |
32 META-, EDIT- eller ALT-tangent.) | |
33 | |
34 >> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger. | |
35 | |
36 | |
37 * SAMMANFATTNING | |
38 ---------------- | |
39 | |
40 F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder: | |
41 | |
42 C-v Flytta en sk�rmbild fram�t. | |
43 M-v Flytta en sk�rmbild bak�t. | |
44 C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r | |
45 mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte | |
46 KONTROLL-1.) | |
47 | |
48 >> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l. | |
49 Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring | |
50 mark�ren nu. | |
51 | |
52 | |
53 * GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER | |
54 ------------------------------ | |
55 | |
56 Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur | |
57 f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen? | |
58 | |
59 Det finns flera s�tt att g�ra detta p�. Det vanligaste �r att anv�nda | |
60 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Vart och ett av dessa kommandon | |
61 flyttar mark�ren en rad eller en kolumn i en best�md riktning p� | |
62 sk�rmen. H�r visas dessa fyra kommandon och i vilken riktning de | |
63 flyttar mark�ren: | |
64 | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
65 |
48780 | 66 F�reg�ende rad, C-p |
67 : | |
68 : | |
69 Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f | |
70 : | |
71 : | |
72 N�sta rad, C-n | |
73 | |
74 >> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n | |
75 och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p� | |
76 sk�rmbilden. | |
77 | |
78 Detta �r s�kert lite enklare att f�rst� om du t�nker p� dessa | |
79 f�rkortningar: P f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r | |
80 bak�t (backward) och F f�r fram�t (forward). Detta �r de grundl�ggande | |
81 kommandona f�r att flytta mark�ren och du kommer s�kert att anv�nda | |
82 dem hela tiden, s� det �r en stor f�rdel om du l�r dig dem nu. | |
83 | |
84 >> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden. | |
85 | |
86 >> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t | |
87 med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt | |
88 p� en rad. | |
89 | |
90 Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen | |
91 avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att | |
92 den g�r det. | |
93 | |
94 >> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren | |
95 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den | |
96 flyttar mark�ren �ver radslutstecknet. | |
97 | |
98 C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b. | |
99 | |
100 >> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren | |
101 �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av | |
102 raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till | |
103 n�sta rad. | |
104 | |
105 N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden | |
106 kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning" | |
107 och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den | |
108 f�rsvinner ut ur sk�rmbilden. | |
109 | |
110 >> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av | |
111 C-n och se vad som h�nder. | |
112 | |
113 Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du | |
114 flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b | |
115 flyttar den ett ord bak�t. | |
116 | |
117 >> Prova n�gra M-f och M-b. | |
118 | |
119 Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till | |
120 slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta | |
121 mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i | |
122 motsatt riktning. | |
123 | |
124 >> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra | |
125 C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika | |
126 placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord. | |
127 | |
128 L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och | |
129 M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade | |
130 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds | |
131 till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar | |
132 (bokst�ver, rader, etc.). | |
133 | |
134 Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar | |
135 mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a | |
136 och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke. | |
137 | |
138 >> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e. | |
139 Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e. | |
140 | |
141 Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera | |
142 M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta | |
143 inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt. | |
144 | |
145 Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt" | |
146 (point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten | |
147 �r i texten. | |
148 | |
149 H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings- | |
150 kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon: | |
151 | |
152 C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t | |
153 C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t | |
154 | |
155 M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t | |
156 M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t | |
157 | |
158 C-n Flytta mark�ren till n�sta rad | |
159 C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad | |
160 | |
161 C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden | |
162 C-e Flytta mark�ren till slutet av raden | |
163 | |
164 M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen | |
165 M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen | |
166 | |
167 >> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull. | |
168 Dessa �r de kommandon som anv�nds mest. | |
169 | |
170 Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som | |
171 flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som | |
172 flyttar den till slutet av texten. | |
173 | |
174 P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste | |
175 anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man | |
176 ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det | |
177 bli M-komma. | |
178 | |
179 >> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen. | |
180 Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen. | |
181 | |
182 >> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen. | |
183 Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen. | |
184 | |
185 Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om | |
186 terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n | |
187 och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla | |
188 slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt | |
189 lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att | |
190 anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker | |
191 att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har | |
192 l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig | |
193 de mer avancerade kontrollfunktionerna. | |
194 | |
195 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de | |
196 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt | |
197 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du | |
198 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent | |
199 s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv | |
200 talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder | |
201 C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska | |
202 argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re | |
203 kommandot. | |
204 | |
205 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t. | |
206 | |
207 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du | |
208 kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando. | |
209 | |
210 De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett | |
211 repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det | |
212 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills, | |
213 anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av | |
214 dess v�rde, g�r kommandot n�got annat. | |
215 | |
216 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument | |
217 till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller | |
218 ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga | |
219 sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader | |
220 upp�t. | |
221 | |
222 >> Prova C-u 8 C-v nu. | |
223 | |
224 Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta | |
225 tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v. | |
226 | |
227 Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller | |
228 MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� v�nster sida | |
229 av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den | |
230 med musen kan du rulla texten. | |
231 | |
232 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det | |
233 p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i | |
234 texten beroende p� var i rullningslisten du trycker. | |
235 | |
236 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den | |
237 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende | |
238 p� hur du f�r musen. | |
239 | |
240 | |
241 * OM EMACS H�NGER | |
242 ----------------- | |
243 | |
244 Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom | |
245 att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando | |
246 som tar f�r l�ng tid att utf�ra. | |
247 | |
248 Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt | |
249 argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra. | |
250 | |
251 >> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck | |
252 C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att | |
253 du avbr�t argumentet med C-g. | |
254 | |
255 Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. | |
256 | |
257 | |
258 * SP�RRADE KOMMANDON | |
259 -------------------- | |
260 | |
261 En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall | |
262 anv�nda dem av misstag. | |
263 | |
264 Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett | |
265 meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om | |
266 du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando. | |
267 | |
268 Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som | |
269 svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando, | |
270 svarar du "n" p� fr�gan. | |
271 | |
272 >> Skriv C-x C-l (som �r ett sp�rrat kommando). | |
273 Skriv n som svar p� fr�gan. | |
274 | |
275 | |
276 * F�NSTER | |
277 --------- | |
278 | |
279 Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text. | |
280 Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi | |
281 f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till | |
282 det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt: | |
283 | |
284 C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster). | |
285 | |
286 Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r | |
287 mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster | |
288 tas bort. | |
289 | |
290 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l. | |
291 >> Tryck C-h k C-f. | |
292 Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der | |
293 f�r att visa dokumentationen f�r C-f-kommandot. | |
294 | |
295 >> Sl� C-x 1 och se hur dokumentationsf�nstret nu f�rsvinner. | |
296 | |
297 Kommandot skiljer sig lite fr�n andra kommandon du har l�rt dig | |
298 eftersom det best�r av tv� tecken. Det startar med tecknet | |
299 KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon som startar med KONTROLL-x | |
300 och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder och liknande saker att | |
301 g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra tecken l�nga. | |
302 | |
303 | |
304 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT | |
305 ------------------------- | |
306 | |
307 Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in | |
308 texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och | |
309 s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en | |
310 radbrytning. | |
311 | |
312 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delete>. | |
313 <Delete> �r en tangent p� tangentbordet, som kan vara m�rkt "Del". I | |
314 n�gra fall fungerar ocks� "backsteg" som <Delete> men inte alltid! | |
315 | |
316 Generellt raderar <Delete> tecknet precis f�re den aktuella | |
317 mark�rspositionen. | |
318 | |
319 >> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att | |
320 anv�nda <Delete>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen, du | |
321 kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen. Detta | |
322 �r bara en lokal kopia. | |
323 | |
324 N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter | |
325 den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett | |
326 f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen | |
327 indikerar att raden forts�tter. | |
328 | |
329 >> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och | |
330 forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur | |
331 forts�ttningstecknet ser ut. | |
332 | |
333 >> Anv�nd <Delete> f�r att radera texten tills raden ryms p� en | |
334 sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna. | |
335 | |
336 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera | |
337 radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om | |
338 resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en | |
339 sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken. | |
340 | |
341 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delete>. | |
342 Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver. | |
343 | |
344 >> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort. | |
345 | |
346 T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta | |
347 g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det | |
348 skrivas flera g�nger. | |
349 | |
350 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********. | |
351 | |
352 Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i | |
353 Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en | |
354 �versikt �ver kommandon f�r radering: | |
355 | |
356 <Delete> raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren | |
357 C-d raderar tecknet som st�r precis under mark�ren | |
358 | |
359 M-<Delete> raderar ordet precis f�re mark�ren | |
360 M-d raderar ordet precis efter mark�ren | |
361 | |
362 C-k raderar fr�n mark�ren till slutet av raden | |
363 M-k raderar till slutet av stycket | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
364 |
48780 | 365 L�gg m�rke till att <Delete> och C-d kontra M-<Delete> och M-d f�ljer |
366 m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delete> �r inte precis | |
367 ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k | |
368 fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan). | |
369 | |
370 Du kan ocks� ta bort vilken del som helst av bufferten med hj�lp av | |
371 f�ljande allm�nna metod. Flytta till ena �nden av det omr�de du vill | |
372 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra �nden av | |
373 omr�det och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de tv� | |
374 positionerna. | |
375 | |
376 >> Flytta mark�ren till bokstaven D i f�reg�ende stycke. | |
377 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" | |
378 l�ngst ner p� sk�rmen. | |
379 >> Flytta mark�ren till bokstaven o i ordet metod p� andra raden i | |
380 stycket. | |
381 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten fr�n och med D fram till just f�re | |
382 o. | |
383 | |
384 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text | |
385 �r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte | |
386 kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning" | |
387 (yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n | |
388 ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan | |
389 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum | |
390 inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas). | |
391 | |
392 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom. | |
393 Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden. | |
394 >> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma | |
395 raden som var kvar. | |
396 | |
397 L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och | |
398 att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden | |
399 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den | |
400 raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara | |
401 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma | |
402 raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det. | |
403 | |
404 Att s�tta in borttagen text kallas att "�terh�mta" den (yanking). | |
405 (T�nk p� det som att du rycker, eller drar, tillbaka n�gon text som | |
406 tagits bort.) Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till samma | |
407 plats som d�r den blev borttagen, eller s� kan du s�tta in den p� en | |
408 annan plats i bufferten eller till och med i en helt annan fil. Du kan | |
409 ocks� h�mta tillbaka den flera g�nger s� att du f�r flera lika | |
410 f�rekomster av den. | |
411 | |
412 Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar | |
413 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r. | |
414 | |
415 >> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten. | |
416 | |
417 Om du g�r flera C-k i rad s� kommer all bortagen text att sparas | |
418 samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna p� en g�ng. | |
419 | |
420 >> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger. | |
421 | |
422 Och h�mta s� tillbaka igen: | |
423 | |
424 >> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen. | |
425 S� kopierar man text. | |
426 | |
427 Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du | |
428 har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste | |
429 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte | |
430 f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har | |
431 anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y | |
432 ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om | |
433 och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har | |
434 n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att | |
435 beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den | |
436 �tertagna texten d�r den �r. | |
437 | |
438 Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka | |
439 till startpunkten (texten som sist blev borttagen). | |
440 | |
441 >> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven | |
442 denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck | |
443 M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera | |
444 M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den | |
445 f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du | |
446 prova med positiva och negativa argument till M-y. | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
447 |
48780 | 448 |
449 * �NGRA | |
450 ------- | |
451 | |
452 Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du | |
453 upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo). | |
454 | |
455 Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist | |
456 utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje | |
457 repetition upph�va ett kommando till. | |
458 | |
459 Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas | |
460 inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon), | |
461 och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om | |
462 upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs | |
463 f�r att �ngra inskriven text. | |
464 | |
465 >> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den | |
466 igen. | |
467 | |
468 C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt | |
469 som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det | |
470 ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord. | |
471 Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram | |
472 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere. | |
473 | |
474 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering. | |
475 | |
476 Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra | |
477 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera | |
478 n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r | |
479 �ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit. | |
480 | |
481 | |
482 * FILER | |
483 ------- | |
484 | |
485 F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga | |
486 den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du | |
487 avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find) | |
488 denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit). | |
489 | |
490 Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga | |
491 s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r | |
492 kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att | |
493 undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och | |
494 med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett | |
495 nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop. | |
496 | |
497 Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad | |
498 som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten | |
499 "--:-- TUTORIAL.se". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p� | |
500 filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.se" | |
501 och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil | |
502 du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r. | |
503 | |
504 En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange | |
505 vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument | |
506 fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter | |
507 att du gett kommandot | |
508 | |
509 C-x C-f Finn en fil | |
510 | |
511 kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den | |
512 nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r | |
513 den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon | |
514 f�r att f�r�ndra filnamnet. | |
515 | |
516 N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du | |
517 avbryta med kommandot C-g. | |
518 | |
519 >> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och | |
520 avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att | |
521 du inte finner n�gon fil. | |
522 | |
523 N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att | |
524 utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram | |
525 filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt. | |
526 | |
527 Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja | |
528 redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta | |
529 kommando | |
530 | |
531 C-x C-s Spara fil | |
532 | |
533 Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs | |
534 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r | |
535 f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i | |
536 slutet av det ursprungliga filnamnet. | |
537 | |
538 N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som | |
539 blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om | |
540 systemet kraschar. | |
541 | |
542 >> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning. | |
543 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.se" skrivs ut nederst | |
544 p� sk�rmbilden. | |
545 | |
546 Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser | |
547 sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna | |
548 har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att | |
549 forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous | |
550 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur | |
551 detta kan undvikas. | |
552 | |
553 Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller | |
554 f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar. | |
555 Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till | |
556 att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i | |
557 filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa | |
558 filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en | |
559 fil som existerar. | |
560 | |
561 | |
562 * BUFFERTAR | |
563 ----------- | |
564 | |
565 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta | |
566 att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna | |
567 den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer | |
568 �ppna i Emacs. | |
569 | |
570 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. | |
571 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda | |
572 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.se<Return> f�r att komma | |
573 tillbaka till den h�r v�gledningen. | |
574 | |
575 Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r | |
576 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista | |
577 �ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva | |
578 | |
579 C-x C-b Listning av buffertar. | |
580 | |
581 >> Prova C-x C-b nu. | |
582 | |
583 Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p� | |
584 den fil som inneh�llet kommer fr�n. En del buffertar �r inte knutna | |
585 till n�gon fil, till exempel bufferten "*Buffer List*". Det �r den | |
586 buffert som inneh�ller buffertlistan som skapades med C-x C-b. Vilken | |
587 text du �n ser i ett Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert. | |
588 | |
589 >> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan. | |
590 | |
591 Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer | |
592 inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i | |
593 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den | |
594 f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du | |
595 beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r | |
596 omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x | |
597 C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot | |
598 | |
599 C-x s Spara buffertar | |
600 | |
601 C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du | |
602 vill spara eller ej. | |
603 | |
604 >> S�tt in en rad med text och spara med C-x s | |
605 Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten | |
606 TUTORIAL.se. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes). | |
607 | |
608 | |
609 * UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN | |
610 ------------------------------- | |
611 | |
612 Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller | |
613 META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett | |
614 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter: | |
615 | |
616 C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken. | |
617 M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett | |
618 kommandonamn. | |
619 | |
620 Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de | |
621 kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett tv� av dem, C-x C-f | |
622 f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot f�r | |
623 att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora | |
624 f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar | |
625 innan Emacs avslutas. | |
626 | |
627 C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan | |
628 �terv�nda till samma Emacs senare. | |
629 | |
630 P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera | |
631 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f� | |
632 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. | |
633 | |
634 P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under | |
635 Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan | |
636 �terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I | |
637 detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. | |
638 | |
639 C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta | |
640 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra | |
641 applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera | |
642 suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har | |
643 t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z | |
644 ist�llet f�r att avsluta. | |
645 | |
646 Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig | |
647 hittills: | |
648 | |
649 C-x C-f Finn fil. | |
650 C-x C-s Spara fil. | |
651 C-x C-b Lista buffertar. | |
652 C-x C-c Avsluta Emacs. | |
653 C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster. | |
654 C-x u �ngra. | |
655 | |
656 Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan | |
657 eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r | |
658 replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r | |
659 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med | |
660 M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r | |
661 fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och | |
662 Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r | |
663 tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller | |
664 skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta | |
665 kommandot med <Return>. | |
666 | |
667 Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall | |
668 ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste | |
669 avsluta b�gge argumenten med <Return>. | |
670 | |
671 >> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad. | |
672 Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>. | |
673 | |
674 L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har | |
675 ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r | |
676 ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t. | |
677 | |
678 | |
679 * SPARAUTOMATIK | |
680 --------------- | |
681 | |
682 N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer | |
683 �ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot | |
684 detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje | |
685 fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av | |
686 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer | |
687 namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig | |
688 s�tt kommer Emacs radera autosparfilen. | |
689 | |
690 Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar | |
691 genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte | |
692 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha | |
693 bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen. | |
694 | |
695 | |
696 * EKOOMR�DE | |
697 ----------- | |
698 | |
699 Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas | |
700 p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas | |
701 "ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p� | |
702 sk�rmbilden. | |
703 | |
704 | |
705 * L�GESRADEN | |
706 ------------ | |
707 | |
708 Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (mode line). Den ser | |
709 ungef�r ut s� h�r: | |
710 | |
711 --:** TUTORIAL (Fundamental)--L670--58%---------------- | |
712 | |
713 Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar. | |
714 | |
715 Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit. | |
716 -NN%-- visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av | |
717 texten befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r | |
718 i sk�rmbilden kommer det st� --Top-- ist�llet f�r --00%-- och om | |
719 slutet av filen �r i sk�rmbilden kommer det st� --Bot--. Om du ser p� | |
720 en fil d�r hela texten passar in p� en sida kommer det st� --All--. | |
721 | |
722 Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat | |
723 s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�. | |
724 | |
725 Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i | |
726 filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil | |
727 kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken. | |
728 | |
729 Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket | |
730 redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental", | |
731 som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode). | |
732 | |
733 Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r | |
734 redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till | |
735 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t | |
736 g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu. | |
737 | |
738 Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det | |
739 finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod | |
740 och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva | |
741 kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa | |
742 kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat | |
743 kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x | |
744 fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental. | |
745 | |
746 Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen | |
747 anv�nda Text-l�ge. | |
748 | |
749 >> Skriv M-x text mode<Return>. | |
750 | |
751 Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon | |
752 h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar | |
753 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade | |
754 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. | |
755 | |
756 Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta | |
757 kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite | |
758 annorlunda. | |
759 | |
760 F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva | |
761 C-h m. | |
762 | |
763 >> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av | |
764 sk�rmbilden. | |
765 >> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n | |
766 Fundamental-l�get. | |
767 >> Tryck C-x 1 f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden. | |
768 | |
769 Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode). | |
770 Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje | |
771 sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och | |
772 oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en | |
773 kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls. | |
774 | |
775 Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r | |
776 radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs | |
777 rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir | |
778 f�r l�ng. | |
779 | |
780 Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill | |
781 mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att | |
782 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r | |
783 kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar | |
784 l�get". | |
785 | |
786 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med | |
787 "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r | |
788 Auto Fill bryter bara raden mellan ord. | |
789 | |
790 Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta | |
791 genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot | |
792 genom ett numeriskt argument. | |
793 | |
794 >> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in | |
795 n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre | |
796 �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom | |
797 att anv�nda C-x f en g�ng till. | |
798 | |
799 Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
800 Fill att kunna omformattera raderna f�r dig. |
48780 | 801 F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet |
802 du �nskar att omformatera. | |
803 | |
804 >> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q. | |
805 | |
806 | |
807 * S�KNING | |
808 --------- | |
809 | |
810 Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande | |
811 bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du | |
812 s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r | |
813 teckenstr�ngen upptr�der. | |
814 | |
815 S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra | |
816 redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att | |
817 s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka | |
818 efter. | |
819 | |
820 Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r | |
821 f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n. | |
822 | |
823 N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search" | |
824 dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get | |
825 inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar | |
826 efter. <Return> avslutar s�kandet. | |
827 | |
828 >> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en | |
829 bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng | |
830 du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu | |
831 har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng. | |
832 >> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet | |
833 "mark�r". | |
834 >> Tryck nu p� <Delete> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig | |
835 >> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet. | |
836 | |
837 S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g� | |
838 till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och | |
839 markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta | |
840 f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till. | |
841 Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela | |
842 att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet. | |
843 | |
844 Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder | |
845 p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat | |
846 den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� | |
847 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i | |
848 Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas. | |
849 | |
850 Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delete> kommer du | |
851 l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad | |
852 och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till | |
853 exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m", | |
854 och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta | |
855 f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delete>. Detta avl�gsnar "a" fr�n | |
856 s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta | |
857 f�rekomsten av "m". | |
858 | |
859 Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken | |
860 s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen, | |
861 s� som C-s och C-r. | |
862 | |
863 C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen | |
864 EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i | |
865 texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r | |
866 C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda. | |
867 | |
868 | |
869 * FLERA F�NSTER | |
870 --------------- | |
871 | |
872 En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p� | |
873 sk�rmen samtidig. | |
874 | |
875 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts� | |
876 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). | |
877 | |
878 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv� | |
879 f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i | |
880 det �vre f�nstret. | |
881 | |
882 >> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret. | |
883 (Om du inte har META-tangenten trycker du ESC C-v.) | |
884 | |
885 >> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det | |
886 nedre f�nstret. | |
887 | |
49600
23a1cea22d13
Trailing whitespace deleted.
Juanma Barranquero <lekktu@gmail.com>
parents:
48780
diff
changeset
|
888 >> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp |
48780 | 889 och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre |
890 f�nstret. | |
891 | |
892 >> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre | |
893 f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det | |
894 gjorde n�r du l�mnade det. | |
895 | |
896 Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv� | |
897 f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det | |
898 �r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon | |
899 fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster | |
900 f�r det valda f�nstret (selected window). | |
901 | |
902 Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och | |
903 anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren | |
904 i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig | |
905 i det andra f�nstret. | |
906 | |
907 C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har | |
908 META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt | |
909 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna | |
910 KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de | |
911 "modifierar" de andra tangenterna du trycker. | |
912 | |
913 Om du inte har META-tangenten och anv�nder ESC ist�llet �r | |
914 ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka ESC f�ljt av KONTROLL-v, | |
915 KONTROLL-ESC v fungerar inte. Det �r f�r att ESC �r ett tecken i sig | |
916 och inte en �kta "modifierare". | |
917 | |
918 >> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre | |
919 f�nstret. | |
920 | |
921 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha | |
922 f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det | |
923 som mark�ren st�r i." | |
924 | |
925 Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x | |
926 C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra | |
927 f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt | |
928 oberoende. | |
929 | |
930 H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika | |
931 filer: | |
932 | |
933 >> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. | |
934 Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret. | |
935 Mark�ren flyttats ocks� dit. | |
936 | |
937 >> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x | |
938 1 f�r att bli kvitt det nedre igen. | |
939 | |
940 | |
941 * REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER | |
942 ----------------------------- | |
943 | |
944 Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering" | |
945 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt | |
946 huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)] | |
947 ist�llet f�r (Fundamental). | |
948 | |
949 F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du ESC ESC ESC. Detta �r | |
950 ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att bli kvitt | |
951 extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten. | |
952 | |
953 >> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� ESC ESC ESC | |
954 f�r att komma ut. | |
955 | |
956 Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering. | |
957 Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument | |
958 under rekursiv redigering. | |
959 | |
960 | |
961 * MER HJ�LP | |
962 ----------- | |
963 | |
964 I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket | |
965 information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga | |
966 m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla | |
967 h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga | |
968 goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all | |
969 dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen | |
970 C-h. | |
971 | |
972 F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den | |
973 hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h | |
974 ? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du | |
975 har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon | |
976 hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta. | |
977 | |
978 (P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�, | |
979 s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under | |
980 tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen, | |
981 kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x | |
982 help<Return>.) | |
983 | |
984 Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c" | |
985 och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot. | |
986 | |
987 >> Skriv C-h c C-p. | |
988 Meddelandet skall d� bli n�got i stil med | |
989 | |
990 C-p runs the command previous-line | |
991 | |
992 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r | |
993 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har | |
994 beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation, | |
995 tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig. | |
996 | |
997 Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT | |
998 eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c. | |
999 | |
1000 F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k | |
1001 ist�llet f�r C-h c. | |
1002 | |
1003 >> Skriv C-h k C-p. | |
1004 | |
1005 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget | |
1006 f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka C-x 1. Du beh�ver | |
1007 inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r | |
1008 att f�rst senare ta bort f�nstret med C-x 1. | |
1009 | |
1010 H�r �r fler varianter p� C-h: | |
1011 | |
1012 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. | |
1013 | |
1014 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. | |
1015 Detta ger den information Emacs har om funktionen | |
1016 som implementerar kommandot C-p. | |
1017 | |
1018 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen f�r de variabler | |
1019 som du kan �ndra v�rde p� f�r att anpassa Emacs beteende. Du m�ste | |
1020 ange namnet p� variabeln n�r Emacs fr�gar efter den. | |
1021 | |
1022 C-h a Kommando-aprop� (Command Apropos). Skriv in ett | |
1023 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn | |
1024 inneh�ller det nyckelordet. Alla dessa | |
1025 kommandon kan aktiveras med META-x. F�r n�gra | |
1026 kommandon listas ocks� de kombinationer best�ende av | |
1027 en eller tv� tecken som k�r det kommandot. | |
1028 | |
1029 >> Skriv C-h a file<Return>. | |
1030 | |
1031 Detta visar i ett annat f�nster en lista �ver alla M-x kommandon d�r | |
1032 "file" f�rekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som | |
1033 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file. | |
1034 | |
1035 >> Tryck C-M-v f�r att rulla texten i hj�lpf�nstret. G�r det n�gra | |
1036 g�nger. | |
1037 | |
1038 >> Type C-x 1 f�r att ta bort hj�lpf�nstret. | |
1039 | |
1040 C-h i L�s direktmanualen (alias Info). Detta kommando | |
1041 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*" | |
1042 d�r du kan l�sa direkthj�lpen f�r de paket som �r | |
1043 installerade i ditt system. Sl� m emacs <Return> f�r | |
1044 att l�sa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har | |
1045 anv�nt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig p� en | |
1046 guidad tur �ver Infol�gets (Info-mode) m�jligheter. | |
1047 N�r du v�l har tagit dig igenom den h�r | |
1048 anv�ndarhandledningen s� �r det direktmanualen som �r | |
1049 din huvudsakliga k�lla till dokumentation. | |
1050 | |
1051 | |
1052 * TILL SIST | |
1053 ----------- | |
1054 | |
1055 T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att | |
1056 tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka | |
1057 igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) | |
1058 | |
1059 Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r | |
1060 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka | |
1061 ett mail och klaga! | |
1062 | |
1063 | |
1064 * KOPIERING | |
1065 ----------- | |
1066 | |
1067 Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den | |
1068 f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Mats | |
1069 Lidell �versatte den till Svenska. | |
1070 | |
1071 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and | |
1072 comes with permission to distribute copies on certain conditions: | |
1073 | |
1074 Copyright (c) 1985, 1996 Free Software Foundation | |
1075 | |
1076 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies | |
1077 of this document as received, in any medium, provided that the | |
1078 copyright notice and permission notice are preserved, | |
1079 and that the distributor grants the recipient permission | |
1080 for further redistribution as permitted by this notice. | |
1081 | |
1082 Permission is granted to distribute modified versions | |
1083 of this document, or of portions of it, | |
1084 under the above conditions, provided also that they | |
1085 carry prominent notices stating who last altered them. | |
1086 | |
1087 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the | |
1088 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of | |
1089 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism | |
1090 ("ownership") by using, writing, and sharing free software! | |
52401 | 1091 |
1092 ;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b |