82706
|
1 Emacs anv�ndarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
|
|
2
|
|
3 Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (vanligen
|
|
4 m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (p� vissa tangentbord m�rkt
|
|
5 ALT eller EDIT). Vi anv�nder h�r f�ljande f�rkortningar:
|
|
6
|
|
7 C-<chr> h�ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
|
|
8 <chr>. C-f betyder: h�ll ner kontrolltangenten och tryck f.
|
|
9 M-<chr> h�ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
|
|
10 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, sl�pper
|
|
11 den och trycker sedan <chr>.
|
|
12
|
|
13 Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken).
|
|
14 Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett
|
|
15 kommando. Till exempel:
|
|
16 <<Tomma rader s�tts in runt n�sta rad n�r help-with-tutorial aktiveras>>
|
|
17 [Tomma rader av pedagogiska sk�l. Texten forts�tter nedanf�r.]
|
|
18 >> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild.
|
|
19 Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v. G�r s� i
|
|
20 forts�ttningen n�r du �r f�rdig med en sk�rmbild.
|
|
21
|
|
22 Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n
|
|
23 sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du
|
|
24 bl�ddrar fram�t i filen.
|
|
25
|
|
26 Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats
|
|
27 i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t,
|
|
28 med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll
|
|
29 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
|
|
30 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
|
|
31
|
|
32 >> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger.
|
|
33
|
|
34
|
|
35 * SAMMANFATTNING
|
|
36 ----------------
|
|
37
|
|
38 F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder:
|
|
39
|
|
40 C-v Flytta en sk�rmbild fram�t.
|
|
41 M-v Flytta en sk�rmbild bak�t.
|
|
42 C-l Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r
|
|
43 mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte
|
|
44 KONTROLL-1.)
|
|
45
|
|
46 >> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l.
|
|
47 Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring
|
|
48 mark�ren nu.
|
|
49
|
|
50 Du kan ocks� anv�nda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
|
|
51 har dem, f�r att flytta en hel sk�rmbild �t g�ngen, men du redigerar
|
|
52 effektivare om du anv�nder C-v och M-v.
|
|
53
|
|
54
|
|
55 * GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER
|
|
56 ------------------------------
|
|
57
|
|
58 Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur
|
|
59 f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen?
|
|
60
|
|
61 Det finns flera s�tt att g�ra detta. Du kan anv�nda piltangenterna,
|
|
62 men det �r mer effektivt att ha h�nderna i standardl�get och anv�nda
|
|
63 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken �r likv�rdiga med de
|
|
64 fyra piltangenterna. S� h�r:
|
|
65
|
|
66 F�reg�ende rad, C-p
|
|
67 :
|
|
68 :
|
|
69 Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f
|
|
70 :
|
|
71 :
|
|
72 N�sta rad, C-n
|
|
73
|
|
74 >> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n
|
|
75 och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p�
|
|
76 sk�rmbilden.
|
|
77
|
|
78 Detta �r enklare att komma ih�g om du t�nker p� dessa f�rkortningar: P
|
|
79 f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r bak�t (backward)
|
|
80 och F f�r fram�t (forward). Dessa �r de grundl�ggande kommandona f�r
|
|
81 att flytta mark�ren och du kommer att anv�nda dem hela tiden.
|
|
82
|
|
83 >> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden.
|
|
84
|
|
85 >> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t
|
|
86 med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt
|
|
87 p� en rad.
|
|
88
|
|
89 Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
|
|
90 avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att
|
|
91 den g�r det.
|
|
92
|
|
93 >> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren
|
|
94 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den
|
|
95 flyttar mark�ren �ver radslutstecknet.
|
|
96
|
|
97 C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b.
|
|
98
|
|
99 >> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren
|
|
100 �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av
|
|
101 raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till
|
|
102 n�sta rad.
|
|
103
|
|
104 N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden
|
|
105 kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
|
|
106 och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den
|
|
107 f�rsvinner ut ur sk�rmbilden.
|
|
108
|
|
109 >> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av
|
|
110 C-n och se vad som h�nder.
|
|
111
|
|
112 Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du
|
|
113 flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b
|
|
114 flyttar den ett ord bak�t.
|
|
115
|
|
116 >> Prova n�gra M-f och M-b.
|
|
117
|
|
118 Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till
|
|
119 slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta
|
|
120 mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i
|
|
121 motsatt riktning.
|
|
122
|
|
123 >> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra
|
|
124 C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika
|
|
125 placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord.
|
|
126
|
|
127 L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och
|
|
128 M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade
|
|
129 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds
|
|
130 till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
|
|
131 (bokst�ver, rader, etc.).
|
|
132
|
|
133 Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
|
|
134 mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
|
|
135 och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke.
|
|
136
|
|
137 >> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e.
|
|
138 Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e.
|
|
139
|
|
140 Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera
|
|
141 M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta
|
|
142 inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt.
|
|
143
|
|
144 Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt"
|
|
145 (point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten
|
|
146 �r i texten.
|
|
147
|
|
148 H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings-
|
|
149 kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon:
|
|
150
|
|
151 C-f Flytta mark�ren ett steg fram�t
|
|
152 C-b Flytta mark�ren ett steg bak�t
|
|
153
|
|
154 M-f Flytta mark�ren ett ord fram�t
|
|
155 M-b Flytta mark�ren ett ord bak�t
|
|
156
|
|
157 C-n Flytta mark�ren till n�sta rad
|
|
158 C-p Flytta mark�ren till f�reg�ende rad
|
|
159
|
|
160 C-a Flytta mark�ren till b�rjan av raden
|
|
161 C-e Flytta mark�ren till slutet av raden
|
|
162
|
|
163 M-a Flytta mark�ren till b�rjan av meningen
|
|
164 M-e Flytta mark�ren till slutet av meningen
|
|
165
|
|
166 >> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull.
|
|
167 Dessa �r de kommandon som anv�nds mest.
|
|
168
|
|
169 Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som
|
|
170 flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som
|
|
171 flyttar den till slutet av texten.
|
|
172
|
|
173 P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste
|
|
174 anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man
|
|
175 ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
|
|
176 bli M-komma.
|
|
177
|
|
178 >> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen.
|
|
179 Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
|
|
180
|
|
181 >> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen.
|
|
182 Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.
|
|
183
|
|
184 Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om
|
|
185 terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n
|
|
186 och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla
|
|
187 slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt
|
|
188 lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att
|
|
189 anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker
|
|
190 att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har
|
|
191 l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig
|
|
192 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
|
|
193
|
|
194 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de
|
|
195 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
|
|
196 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
|
|
197 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
|
|
198 s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv
|
|
199 talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder
|
|
200 C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska
|
|
201 argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re
|
|
202 kommandot.
|
|
203
|
|
204 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t.
|
|
205
|
|
206 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du
|
|
207 kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando.
|
|
208
|
|
209 De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett
|
|
210 repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det
|
|
211 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills,
|
|
212 anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
|
|
213 dess v�rde, g�r kommandot n�got annat.
|
|
214
|
|
215 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
|
|
216 till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller
|
|
217 ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga
|
|
218 sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader
|
|
219 upp�t.
|
|
220
|
|
221 >> Prova C-u 8 C-v nu.
|
|
222
|
|
223 Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta
|
|
224 tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v.
|
|
225
|
|
226 Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller
|
|
227 MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� sidan
|
|
228 av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den
|
|
229 med musen kan du rulla texten.
|
|
230
|
|
231 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det
|
|
232 p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i
|
|
233 texten beroende p� var i rullningslisten du trycker.
|
|
234
|
|
235 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den
|
|
236 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
|
|
237 p� hur du f�r musen.
|
|
238
|
|
239
|
|
240 * OM EMACS H�NGER
|
|
241 -----------------
|
|
242
|
|
243 Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
|
|
244 att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando
|
|
245 som tar f�r l�ng tid att utf�ra.
|
|
246
|
|
247 Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt
|
|
248 argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra.
|
|
249
|
|
250 >> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck
|
|
251 C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att
|
|
252 du avbr�t argumentet med C-g.
|
|
253
|
|
254 Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
|
|
255
|
|
256
|
|
257 * SP�RRADE KOMMANDON
|
|
258 --------------------
|
|
259
|
|
260 En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall
|
|
261 anv�nda dem av misstag.
|
|
262
|
|
263 Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett
|
|
264 meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om
|
|
265 du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando.
|
|
266
|
|
267 Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som
|
|
268 svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando,
|
|
269 svarar du "n" p� fr�gan.
|
|
270
|
|
271 >> Skriv C-x C-l (som �r ett sp�rrat kommando).
|
|
272 Skriv n som svar p� fr�gan.
|
|
273
|
|
274
|
|
275 * F�NSTER
|
|
276 ---------
|
|
277
|
|
278 Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text.
|
|
279 Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi
|
|
280 f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till
|
|
281 det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt:
|
|
282
|
|
283 C-x 1 Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster).
|
|
284
|
|
285 Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r
|
|
286 mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster
|
|
287 tas bort.
|
|
288
|
|
289 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l.
|
|
290 >> Tryck C-h k C-f.
|
|
291 Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der
|
|
292 f�r att visa dokumentationen f�r C-f-kommandot.
|
|
293
|
|
294 >> Sl� C-x 1 och se hur dokumentationsf�nstret nu f�rsvinner.
|
|
295
|
|
296 Kommandot skiljer sig lite fr�n andra kommandon du har l�rt dig
|
|
297 eftersom det best�r av tv� tecken. Det startar med tecknet
|
|
298 KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon som startar med KONTROLL-x
|
|
299 och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder och liknande saker att
|
|
300 g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra tecken l�nga.
|
|
301
|
|
302
|
|
303 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
|
|
304 -------------------------
|
|
305
|
|
306 Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in
|
|
307 texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och
|
|
308 s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en
|
|
309 radbrytning.
|
|
310
|
|
311 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
|
|
312 <Delback> �r en tangent p� tangentbordet -- samma som du normalt
|
|
313 anv�nder utanf�r Emacs f�r att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
|
|
314 Det �r vanligen en stor tangent n�gra rader ovanf�r retur-tangenten,
|
|
315 och den �r vanligtvis m�rkt "Delete, "Del" eller "Backspace".
|
|
316
|
|
317 Om den stora tangenten �r m�rkt med "Backspace" s� �r det den du
|
|
318 anv�nder f�r <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som �r m�rkt
|
|
319 med "Delete" men det �r inte <Delback>.
|
|
320
|
|
321 Generellt raderar <Delback> tecknet precis f�re den aktuella
|
|
322 mark�rspositionen.
|
|
323
|
|
324 >> G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att
|
|
325 anv�nda <Delback>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen,
|
|
326 du kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen.
|
|
327 Detta �r bara en lokal kopia.
|
|
328
|
|
329 N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter
|
|
330 den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett
|
|
331 f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen
|
|
332 indikerar att raden forts�tter.
|
|
333
|
|
334 >> Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och
|
|
335 forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur
|
|
336 forts�ttningstecknet ser ut.
|
|
337
|
|
338 >> Anv�nd <Delback> f�r att radera texten tills raden ryms p� en
|
|
339 sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna.
|
|
340
|
|
341 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
|
|
342 radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om
|
|
343 resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en
|
|
344 sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken.
|
|
345
|
|
346 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delback>.
|
|
347 Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver.
|
|
348
|
|
349 >> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort.
|
|
350
|
|
351 T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
|
|
352 g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
|
|
353 skrivas flera g�nger.
|
|
354
|
|
355 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********.
|
|
356
|
|
357 Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i
|
|
358 Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en
|
|
359 �versikt �ver kommandon f�r radering:
|
|
360
|
|
361 <Delback> Raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren
|
|
362 C-d Raderar tecknet som st�r precis under mark�ren
|
|
363
|
|
364 M-<Delback> Raderar ordet precis f�re mark�ren
|
|
365 M-d Raderar ordet precis efter mark�ren
|
|
366
|
|
367 C-k Raderar fr�n mark�ren till slutet av raden
|
|
368 M-k Raderar till slutet av stycket
|
|
369
|
|
370 L�gg m�rke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
|
|
371 f�ljer m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delback> �r inte precis
|
|
372 ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
|
|
373 fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan).
|
|
374
|
|
375 Du kan ocks� ta bort vilken del som helst av texten med hj�lp av
|
|
376 f�ljande allm�nna metod. Flytta till ena �nden av det omr�de du vill
|
|
377 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra �nden av
|
|
378 omr�det och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de tv�
|
|
379 positionerna.
|
|
380
|
|
381 >> Flytta mark�ren till bokstaven D i f�reg�ende stycke.
|
|
382 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
|
|
383 l�ngst ner p� sk�rmen.
|
|
384 >> Flytta mark�ren till bokstaven o i ordet metod p� andra raden i
|
|
385 stycket.
|
|
386 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten fr�n och med D fram till just f�re
|
|
387 o.
|
|
388
|
|
389 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
|
|
390 �r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte
|
|
391 kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning"
|
|
392 (yanking). Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n
|
|
393 ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan
|
|
394 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
|
|
395 inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas).
|
|
396
|
|
397 >> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom.
|
|
398 Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden.
|
|
399 >> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
|
|
400 raden som var kvar.
|
|
401
|
|
402 L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och
|
|
403 att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden
|
|
404 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
|
|
405 raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara
|
|
406 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma
|
|
407 raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det.
|
|
408
|
|
409 Att s�tta in borttagen text kallas att "�terh�mta" den (yanking).
|
|
410 (T�nk p� det som att du rycker, eller drar, tillbaka n�gon text som
|
|
411 tagits bort.) Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till samma
|
|
412 plats som d�r den blev borttagen, eller s� kan du s�tta in den p� en
|
|
413 annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
|
|
414 fil. Du kan ocks� h�mta tillbaka samma text flera g�nger s� att du f�r
|
|
415 flera lika f�rekomster av den.
|
|
416
|
|
417 Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar
|
|
418 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r.
|
|
419
|
|
420 >> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten.
|
|
421
|
|
422 Om du g�r flera C-k i rad s� kommer all bortagen text att sparas
|
|
423 samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna p� en g�ng.
|
|
424
|
|
425 >> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger.
|
|
426
|
|
427 Och h�mta s� tillbaka igen:
|
|
428
|
|
429 >> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen.
|
|
430 S� kopierar man text.
|
|
431
|
|
432 Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du
|
|
433 har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste
|
|
434 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte
|
|
435 f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
|
|
436 anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
|
|
437 ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om
|
|
438 och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har
|
|
439 n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att
|
|
440 beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den
|
|
441 �tertagna texten d�r den �r.
|
|
442
|
|
443 Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka
|
|
444 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
|
|
445
|
|
446 >> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven
|
|
447 denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck
|
|
448 M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
|
|
449 M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den
|
|
450 f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du
|
|
451 prova med positiva och negativa argument till M-y.
|
|
452
|
|
453
|
|
454 * �NGRA
|
|
455 -------
|
|
456
|
|
457 Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du
|
|
458 upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo).
|
|
459
|
|
460 Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist
|
|
461 utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje
|
|
462 repetition upph�va ett kommando till.
|
|
463
|
|
464 Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas
|
|
465 inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon),
|
|
466 och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
|
|
467 upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs
|
|
468 f�r att �ngra inskriven text.
|
|
469
|
|
470 >> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den
|
|
471 igen.
|
|
472
|
|
473 C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt
|
|
474 som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det
|
|
475 ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord.
|
|
476 Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram
|
|
477 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere.
|
|
478
|
|
479 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering.
|
|
480
|
|
481 Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra
|
|
482 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
|
|
483 n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r
|
|
484 �ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit.
|
|
485
|
|
486
|
|
487 * FILER
|
|
488 -------
|
|
489
|
|
490 F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga
|
|
491 den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du
|
|
492 avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find)
|
|
493 denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit).
|
|
494
|
|
495 Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga
|
|
496 s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r
|
|
497 kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att
|
|
498 undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och
|
|
499 med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett
|
|
500 nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop.
|
|
501
|
|
502 Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad
|
|
503 som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten
|
|
504 "--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p�
|
|
505 filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
|
|
506 och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil
|
|
507 du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r.
|
|
508
|
|
509 En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange
|
|
510 vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument
|
|
511 fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter
|
|
512 att du gett kommandot
|
|
513
|
|
514 C-x C-f Finn en fil
|
|
515
|
|
516 kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den
|
|
517 nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r
|
|
518 den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon
|
|
519 f�r att f�r�ndra filnamnet.
|
|
520
|
|
521 N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du
|
|
522 avbryta med kommandot C-g.
|
|
523
|
|
524 >> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och
|
|
525 avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att
|
|
526 du inte finner n�gon fil.
|
|
527
|
|
528 N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att
|
|
529 utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram
|
|
530 filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt.
|
|
531
|
|
532 Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja
|
|
533 redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta
|
|
534 kommando
|
|
535
|
|
536 C-x C-s Spara fil
|
|
537
|
|
538 Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs
|
|
539 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r
|
|
540 f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i
|
|
541 slutet av det ursprungliga filnamnet.
|
|
542
|
|
543 N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som
|
|
544 blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om
|
|
545 systemet kraschar.
|
|
546
|
|
547 >> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning.
|
|
548 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
|
|
549 p� sk�rmbilden.
|
|
550
|
|
551 Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller
|
|
552 f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar.
|
|
553 Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till
|
|
554 att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i
|
|
555 filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
|
|
556 filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en
|
|
557 fil som existerar.
|
|
558
|
|
559
|
|
560 * BUFFERTAR
|
|
561 -----------
|
|
562
|
|
563 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta
|
|
564 att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
|
|
565 den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer
|
|
566 �ppna i Emacs.
|
|
567
|
|
568 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
|
|
569 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda
|
|
570 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> f�r att komma
|
|
571 tillbaka till den h�r v�gledningen.
|
|
572
|
|
573 Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r
|
|
574 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista
|
|
575 �ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva
|
|
576
|
|
577 C-x C-b Listning av buffertar.
|
|
578
|
|
579 >> Prova C-x C-b nu.
|
|
580
|
|
581 Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p�
|
|
582 den fil som inneh�llet kommer fr�n. Vilken text du �n ser i ett
|
|
583 Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert.
|
|
584
|
|
585 >> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan.
|
|
586
|
|
587 N�r du har flera buffertar s� �r bara en av dem "g�llande" �t g�ngen.
|
|
588 Det �r den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
|
|
589 s� m�ste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
|
|
590 motsvarar en fil kan du g�ra det genom att bes�ka den igen med C-x
|
|
591 C-f. Det finns dock ett enklare s�tt: anv�nd C-x b kommandot. I det
|
|
592 kommandot anger du buffertens namn.
|
|
593
|
|
594 >> Skriv C-x b foo <Return> f�r att g� tillbaka till bufferten "foo"
|
|
595 som inneh�ller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
|
|
596 <Return> f�r att komma tillbaka till den h�r handledningen.
|
|
597
|
|
598 Mestadels �r buffertens namn densamma som filens namn (utan
|
|
599 katalogdel.) Det �r dock inte alltid s�. Bufferlistan du skapar med
|
|
600 C-x C-b visar alltid namnen p� varje buffert.
|
|
601
|
|
602 All text du ser i ett Emacsf�nster �r alltid del av n�gon buffert. En
|
|
603 del buffertar �r inte knutna till n�gon fil, till exempel bufferten
|
|
604 "*Buffer List*". Det �r den buffert som inneh�ller buffertlistan som
|
|
605 skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
|
|
606 n�gon fil. Den inneh�ller de meddelanden som visas p� den nedersta
|
|
607 raden i Emacs sessionen.
|
|
608
|
|
609 >> Skriv C-x b *Messages* <Return> f�r att se meddelandebufferten.
|
|
610 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> f�r att �terg� till den h�r
|
|
611 handledningen.
|
|
612
|
|
613 Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer
|
|
614 inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i
|
|
615 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den
|
|
616 f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du
|
|
617 beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r
|
|
618 omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
|
|
619 C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot
|
|
620
|
|
621 C-x s Spara buffertar
|
|
622
|
|
623 C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du
|
|
624 vill spara eller ej.
|
|
625
|
|
626 >> S�tt in en rad med text och spara med C-x s
|
|
627 Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten
|
|
628 TUTORIAL.sv. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes).
|
|
629
|
|
630
|
|
631 * UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN
|
|
632 -------------------------------
|
|
633
|
|
634 Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller
|
|
635 META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett
|
|
636 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter:
|
|
637
|
|
638 C-x Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken.
|
|
639 M-x Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett
|
|
640 kommandonamn.
|
|
641
|
|
642 Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de
|
|
643 kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett n�gra av dem, C-x
|
|
644 C-f f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot
|
|
645 f�r att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora
|
|
646 f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar
|
|
647 innan Emacs avslutas.
|
|
648
|
|
649 C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan
|
|
650 �terv�nda till samma Emacs senare.
|
|
651
|
|
652 P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
|
|
653 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f�
|
|
654 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
|
|
655
|
|
656 P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under
|
|
657 Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan
|
|
658 �terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
|
|
659 detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
|
|
660
|
|
661 C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta
|
|
662 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
|
|
663 applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera
|
|
664 suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har
|
|
665 t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z
|
|
666 ist�llet f�r att avsluta.
|
|
667
|
|
668 Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig
|
|
669 hittills:
|
|
670
|
|
671 C-x C-f Finn fil
|
|
672 C-x C-s Spara fil
|
|
673 C-x s Spara n�gra buffertar
|
|
674 C-x C-b Lista buffertar
|
|
675 C-x b Byt buffert
|
|
676 C-x C-c Avsluta Emacs
|
|
677 C-x 1 Ta bort alla utom ett f�nster
|
|
678 C-x u �ngra
|
|
679
|
|
680 Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan
|
|
681 eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r
|
|
682 replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r
|
|
683 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med
|
|
684 M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r
|
|
685 fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och
|
|
686 Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r
|
|
687 tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller
|
|
688 skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta
|
|
689 kommandot med <Return>.
|
|
690
|
|
691 Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall
|
|
692 ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste
|
|
693 avsluta b�gge argumenten med <Return>.
|
|
694
|
|
695 >> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad.
|
|
696 Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>.
|
|
697
|
|
698 L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har
|
|
699 ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r
|
|
700 ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t.
|
|
701
|
|
702
|
|
703 * SPARAUTOMATIK
|
|
704 ---------------
|
|
705
|
|
706 N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer
|
|
707 �ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
|
|
708 detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje
|
|
709 fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av
|
|
710 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer
|
|
711 namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig
|
|
712 s�tt kommer Emacs radera autosparfilen.
|
|
713
|
|
714 Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar
|
|
715 genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte
|
|
716 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha
|
|
717 bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen.
|
|
718
|
|
719
|
|
720 * EKOOMR�DE
|
|
721 -----------
|
|
722
|
|
723 Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas
|
|
724 p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas
|
|
725 "ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p�
|
|
726 sk�rmbilden.
|
|
727
|
|
728
|
|
729 * L�GESRADEN
|
|
730 ------------
|
|
731
|
|
732 Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (mode line). Den ser
|
|
733 ungef�r ut s� h�r:
|
|
734
|
|
735 --:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
|
|
736
|
|
737 Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar.
|
|
738
|
|
739 Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit. NN%
|
|
740 visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
|
|
741 befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r i
|
|
742 sk�rmbilden kommer det st� "Top" ist�llet f�r " 0%" och om slutet av
|
|
743 filen �r i sk�rmbilden kommer det st� "Bot". Om du ser p� en fil d�r
|
|
744 hela texten passar in p� en sida kommer det st� "All".
|
|
745
|
|
746 Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat
|
|
747 s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�.
|
|
748
|
|
749 Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i
|
|
750 filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil
|
|
751 kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken.
|
|
752
|
|
753 Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket
|
|
754 redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental",
|
|
755 som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode).
|
|
756
|
|
757 Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r
|
|
758 redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till
|
|
759 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t
|
|
760 g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu.
|
|
761
|
|
762 Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det
|
|
763 finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod
|
|
764 och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva
|
|
765 kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa
|
|
766 kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat
|
|
767 kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x
|
|
768 fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental.
|
|
769
|
|
770 Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen
|
|
771 anv�nda Text-l�ge.
|
|
772
|
|
773 >> Skriv M-x text mode<Return>.
|
|
774
|
|
775 Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon
|
|
776 h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar
|
|
777 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
|
|
778 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
|
|
779
|
|
780 Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta
|
|
781 kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite
|
|
782 annorlunda.
|
|
783
|
|
784 F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva
|
|
785 C-h m.
|
|
786
|
|
787 >> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av
|
|
788 sk�rmbilden.
|
|
789 >> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n
|
|
790 Fundamental-l�get.
|
|
791 >> Tryck C-x 1 f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden.
|
|
792
|
|
793 Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode).
|
|
794 Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje
|
|
795 sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och
|
|
796 oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en
|
|
797 kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls.
|
|
798
|
|
799 Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r
|
|
800 radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs
|
|
801 rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir
|
|
802 f�r l�ng.
|
|
803
|
|
804 Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill
|
|
805 mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att
|
|
806 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r
|
|
807 kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar
|
|
808 l�get".
|
|
809
|
|
810 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med
|
|
811 "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r
|
|
812 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
|
|
813
|
|
814 Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta
|
|
815 genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
|
|
816 genom ett numeriskt argument.
|
|
817
|
|
818 >> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
|
|
819 n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre
|
|
820 �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
|
|
821 att anv�nda C-x f en g�ng till.
|
|
822
|
|
823 Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto
|
|
824 Fill att kunna omformattera raderna f�r dig.
|
|
825 F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet
|
|
826 du �nskar att omformatera.
|
|
827
|
|
828 >> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q.
|
|
829
|
|
830
|
|
831 * S�KNING
|
|
832 ---------
|
|
833
|
|
834 Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande
|
|
835 bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du
|
|
836 s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r
|
|
837 teckenstr�ngen upptr�der.
|
|
838
|
|
839 S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra
|
|
840 redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att
|
|
841 s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka
|
|
842 efter.
|
|
843
|
|
844 Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r
|
|
845 f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n.
|
|
846
|
|
847 N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search"
|
|
848 dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get
|
|
849 inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar
|
|
850 efter. <Return> avslutar s�kandet.
|
|
851
|
|
852 >> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en
|
|
853 bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng
|
|
854 du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu
|
|
855 har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng.
|
|
856 >> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet
|
|
857 "mark�r".
|
|
858 >> Tryck nu p� <Delback> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig
|
|
859 >> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet.
|
|
860
|
|
861 S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g�
|
|
862 till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och
|
|
863 markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta
|
|
864 f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till.
|
|
865 Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
|
|
866 att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet.
|
|
867
|
|
868 Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder
|
|
869 p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat
|
|
870 den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s�
|
|
871 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
|
|
872 Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas.
|
|
873
|
|
874 Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delback> kommer
|
|
875 du l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad
|
|
876 och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till
|
|
877 exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m",
|
|
878 och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta
|
|
879 f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avl�gsnar "a" fr�n
|
|
880 s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta
|
|
881 f�rekomsten av "m".
|
|
882
|
|
883 Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
|
|
884 s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen,
|
|
885 s� som C-s och C-r.
|
|
886
|
|
887 C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen
|
|
888 EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i
|
|
889 texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r
|
|
890 C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda.
|
|
891
|
|
892
|
|
893 * FLERA F�NSTER
|
|
894 ---------------
|
|
895
|
|
896 En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p�
|
|
897 sk�rmen samtidig.
|
|
898
|
|
899 >> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts�
|
|
900 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
|
|
901
|
|
902 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv�
|
|
903 f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i
|
|
904 det �vre f�nstret.
|
|
905
|
|
906 >> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret.
|
|
907 (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
|
|
908
|
|
909 >> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det
|
|
910 nedre f�nstret.
|
|
911
|
|
912 >> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp
|
|
913 och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre
|
|
914 f�nstret.
|
|
915
|
|
916 >> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre
|
|
917 f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det
|
|
918 gjorde n�r du l�mnade det.
|
|
919
|
|
920 Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv�
|
|
921 f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det
|
|
922 �r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
|
|
923 fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster
|
|
924 f�r det valda f�nstret (selected window).
|
|
925
|
|
926 Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och
|
|
927 anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren
|
|
928 i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig
|
|
929 i det andra f�nstret.
|
|
930
|
|
931 C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har
|
|
932 META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
|
|
933 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
|
|
934 KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de
|
|
935 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
|
|
936
|
|
937 Om du inte har META-tangenten och anv�nder <ESC> ist�llet �r
|
|
938 ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka <ESC> f�ljt av KONTROLL-v,
|
|
939 KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det �r f�r att <ESC> �r ett tecken i
|
|
940 sig och inte en �kta "modifierare".
|
|
941
|
|
942 >> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre
|
|
943 f�nstret.
|
|
944
|
|
945 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha
|
|
946 f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det
|
|
947 som mark�ren st�r i."
|
|
948
|
|
949 Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x
|
|
950 C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra
|
|
951 f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt
|
|
952 oberoende.
|
|
953
|
|
954 H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika
|
|
955 filer:
|
|
956
|
|
957 >> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
|
|
958 Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret.
|
|
959 Mark�ren flyttats ocks� dit.
|
|
960
|
|
961 >> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x
|
|
962 1 f�r att bli kvitt det nedre igen.
|
|
963
|
|
964
|
|
965 * REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER
|
|
966 -----------------------------
|
|
967
|
|
968 Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering"
|
|
969 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
|
|
970 huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)]
|
|
971 ist�llet f�r (Fundamental).
|
|
972
|
|
973 F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
|
|
974 Detta �r ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att
|
|
975 bli kvitt extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten.
|
|
976
|
|
977 >> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� <ESC> <ESC>
|
|
978 <ESC> f�r att komma ut.
|
|
979
|
|
980 Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering.
|
|
981 Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument
|
|
982 under rekursiv redigering.
|
|
983
|
|
984
|
|
985 * MER HJ�LP
|
|
986 -----------
|
|
987
|
|
988 I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket
|
|
989 information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga
|
|
990 m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla
|
|
991 h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga
|
|
992 goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all
|
|
993 dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen
|
|
994 C-h.
|
|
995
|
|
996 F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den
|
|
997 hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h
|
|
998 ? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du
|
|
999 har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon
|
|
1000 hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta.
|
|
1001
|
|
1002 (P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�,
|
|
1003 s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under
|
|
1004 tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen,
|
|
1005 kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x
|
|
1006 help<Return>.)
|
|
1007
|
|
1008 Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
|
|
1009 och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot.
|
|
1010
|
|
1011 >> Skriv C-h c C-p.
|
|
1012
|
|
1013 Meddelandet skall d� bli n�got i stil med:
|
|
1014
|
|
1015 C-p runs the command previous-line
|
|
1016
|
|
1017 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r
|
|
1018 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
|
|
1019 beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation,
|
|
1020 tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig.
|
|
1021
|
|
1022 Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
|
|
1023 eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c.
|
|
1024
|
|
1025 F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k
|
|
1026 ist�llet f�r C-h c.
|
|
1027
|
|
1028 >> Skriv C-h k C-p.
|
|
1029
|
|
1030 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
|
|
1031 f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka C-x 1. Du beh�ver
|
|
1032 inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r
|
|
1033 att f�rst senare ta bort f�nstret med C-x 1.
|
|
1034
|
|
1035 H�r �r fler varianter p� C-h:
|
|
1036
|
|
1037 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
|
|
1038
|
|
1039 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
|
|
1040 Detta ger den information Emacs har om funktionen
|
|
1041 som implementerar kommandot C-p.
|
|
1042
|
|
1043 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen f�r de variabler
|
|
1044 som du kan �ndra v�rde p� f�r att anpassa Emacs beteende. Du m�ste
|
|
1045 ange namnet p� variabeln n�r Emacs fr�gar efter den.
|
|
1046
|
|
1047 C-h a Kommando-aprop� (Command Apropos). Skriv in ett
|
|
1048 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
|
|
1049 inneh�ller det nyckelordet. Alla dessa
|
|
1050 kommandon kan aktiveras med META-x. F�r n�gra
|
|
1051 kommandon listas ocks� de kombinationer best�ende av
|
|
1052 en eller tv� tecken som k�r det kommandot.
|
|
1053
|
|
1054 >> Skriv C-h a file<Return>.
|
|
1055
|
|
1056 Detta visar i ett annat f�nster en lista �ver alla M-x kommandon d�r
|
|
1057 "file" f�rekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
|
|
1058 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
|
|
1059
|
|
1060 >> Tryck C-M-v f�r att rulla texten i hj�lpf�nstret. G�r det n�gra
|
|
1061 g�nger.
|
|
1062
|
|
1063 >> Type C-x 1 f�r att ta bort hj�lpf�nstret.
|
|
1064
|
|
1065 C-h i L�s direktmanualen (alias Info). Detta kommando
|
|
1066 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
|
|
1067 d�r du kan l�sa direkthj�lpen f�r de paket som �r
|
|
1068 installerade i ditt system. Sl� m emacs <Return> f�r
|
|
1069 att l�sa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
|
|
1070 anv�nt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig p� en
|
|
1071 guidad tur �ver Infol�gets (Info-mode) m�jligheter.
|
|
1072 N�r du v�l har tagit dig igenom den h�r
|
|
1073 anv�ndarhandledningen s� �r det direktmanualen som �r
|
|
1074 din huvudsakliga k�lla till dokumentation.
|
|
1075
|
|
1076
|
|
1077 * TILL SIST
|
|
1078 -----------
|
|
1079
|
|
1080 T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att
|
|
1081 tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka
|
|
1082 igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
|
|
1083
|
|
1084 Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r
|
|
1085 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka
|
|
1086 ett mail och klaga!
|
|
1087
|
|
1088
|
|
1089 * MER FUNKTIONER
|
|
1090 ----------------
|
|
1091
|
|
1092 Du kan l�ra dig mer om Emacs genom att l�sa dess manual, antingen i
|
|
1093 bokform eller on-line i Info (anv�nd Hj�lp-menyn eller skriv F10 h r).
|
|
1094 Tv� finesser som du kan komma att gilla speciellt �r komplettering
|
|
1095 (completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som f�renklar
|
|
1096 filhantering.
|
|
1097
|
|
1098 Komplettering �r ett s�tt att undvika on�diga tangenttryckningar. Till
|
|
1099 exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
|
|
1100 C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet s�
|
|
1101 l�ngt den kan r�kna ut det fr�n det du redan skrivit. Komplettering
|
|
1102 finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
|
|
1103
|
|
1104 Dired g�r det m�jligt att lista filer i en katalog (och �ven dess
|
|
1105 subkataloger), flytta runt i listan, bes�ka, byta namn, ta bort och
|
|
1106 operera p� olika s�tt p� filerna. Dired finns beskrivet i Info i
|
|
1107 Emacs-manualen i noden "Dired".
|
|
1108
|
|
1109 Manualen beskriver �ven m�nga andra Emacs funktioner.
|
|
1110
|
|
1111
|
|
1112 * KOPIERING
|
|
1113 -----------
|
|
1114
|
|
1115 Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den
|
|
1116 f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Mats
|
|
1117 Lidell �versatte den till Svenska.
|
|
1118
|
|
1119 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
|
|
1120 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
|
|
1121
|
|
1122 Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004,
|
87649
|
1123 2005, 2006, 2007, 2008 Free Software Foundation, Inc.
|
82706
|
1124
|
|
1125 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
|
|
1126 of this document as received, in any medium, provided that the
|
|
1127 copyright notice and permission notice are preserved,
|
|
1128 and that the distributor grants the recipient permission
|
|
1129 for further redistribution as permitted by this notice.
|
|
1130
|
|
1131 Permission is granted to distribute modified versions
|
|
1132 of this document, or of portions of it,
|
|
1133 under the above conditions, provided also that they
|
|
1134 carry prominent notices stating who last altered them.
|
|
1135
|
|
1136 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
|
|
1137 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
|
|
1138 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
|
|
1139 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
|
|
1140
|
|
1141 ;;; Local Variables:
|
|
1142 ;;; coding: latin-1
|
|
1143 ;;; sentence-end-double-space: nil
|
|
1144 ;;; End:
|
|
1145
|
|
1146 ;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b
|