Mercurial > emacs
changeset 82701:f3d3bfc20897
Move tutorials from etc/ to etc/tutorials/
| author | Glenn Morris <rgm@gnu.org> |
|---|---|
| date | Wed, 22 Aug 2007 07:37:42 +0000 |
| parents | 62a348bceede |
| children | 75a76ff0292f |
| files | etc/TUTORIAL.sv |
| diffstat | 1 files changed, 0 insertions(+), 1153 deletions(-) [+] |
line wrap: on
line diff
--- a/etc/TUTORIAL.sv Wed Aug 22 07:37:37 2007 +0000 +++ /dev/null Thu Jan 01 00:00:00 1970 +0000 @@ -1,1153 +0,0 @@ -Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren. - -Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen -märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt -ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar: - - C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven - <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f. - M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om - META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper - den och trycker sedan <chr>. - -Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken). -Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett -kommando. Till exempel: -<<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>> -[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.] ->> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild. - Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i - fortsättningen när du är färdig med en skärmbild. - -Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från -skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du -bläddrar framåt i filen. - -Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats -i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt, -med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll -ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har -META-, EDIT- eller ALT-tangent.) - ->> Prova att trycka M-v och C-v några gånger. - - -* SAMMANFATTNING ----------------- - -Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder: - - C-v Flytta en skärmbild framåt. - M-v Flytta en skärmbild bakåt. - C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står - mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte - KONTROLL-1.) - ->> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l. - Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring - markören nu. - -Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal -har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar -effektivare om du använder C-v och M-v. - - -* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER ------------------------------- - -Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur -förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen? - -Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna, -men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda -kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de -fyra piltangenterna. Så här: - - Föregående rad, C-p - : - : - Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f - : - : - Nästa rad, C-n - ->> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n - och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på - skärmbilden. - -Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P -för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward) -och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för -att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden. - ->> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden. - ->> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt - med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt - på en rad. - -Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen -avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att -den gör det. - ->> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören - flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den - flyttar markören över radslutstecknet. - -C-f flyttar också över radslut, precis som C-b. - ->> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören - är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av - raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till - nästa rad. - -När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden -kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning" -och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den -försvinner ut ur skärmbilden. - ->> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av - C-n och se vad som händer. - -Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du -flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b -flyttar den ett ord bakåt. - ->> Prova några M-f och M-b. - -Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till -slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta -markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i -motsatt riktning. - ->> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några - C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika - placeringar av markören både i och mellan ord. - -Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och -M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade -operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används -till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar -(bokstäver, rader, etc.). - -Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar -markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a -och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke. - ->> Prova några C-a och sedan några C-e. - Prova också några M-a och sedan några M-e. - -Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera -M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta -inte verkar självklart är det ganska naturligt. - -Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt" -(point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten -är i texten. - -Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings- -kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon: - - C-f Flytta markören ett steg framåt - C-b Flytta markören ett steg bakåt - - M-f Flytta markören ett ord framåt - M-b Flytta markören ett ord bakåt - - C-n Flytta markören till nästa rad - C-p Flytta markören till föregående rad - - C-a Flytta markören till början av raden - C-e Flytta markören till slutet av raden - - M-a Flytta markören till början av meningen - M-e Flytta markören till slutet av meningen - ->> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull. - Dessa är de kommandon som används mest. - -Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som -flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som -flyttar den till slutet av texten. - -På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste -använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man -också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det -bli M-komma. - ->> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen. - Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen. - ->> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen. - Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen. - -Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om -terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n -och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla -slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått -lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att -använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker -att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har -lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig -de mer avancerade kontrollfunktionerna. - -De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de -flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt -argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du -skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent -så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv -talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder -C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska -argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före -kommandot. - -Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt. - ->> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du - kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando. - -De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett -repeterat utförande men det finns kommandon som använder det -annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills, -använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av -dess värde, gör kommandot något annat. - -C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument -till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller -ned så många rader som argumentet anger, istället för så många -skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader -uppåt. - ->> Prova C-u 8 C-v nu. - -Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta -tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v. - -Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller -MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på sidan -av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den -med musen kan du rulla texten. - ->> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området - på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i - texten beroende på var i rullningslisten du trycker. - ->> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den - mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende - på hur du för musen. - - -* OM EMACS HÄNGER ------------------ - -Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom -att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando -som tar för lång tid att utföra. - -Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt -argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra. - ->> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck - C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att - du avbröt argumentet med C-g. - -Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g. - - -* SPÄRRADE KOMMANDON --------------------- - -En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall -använda dem av misstag. - -Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett -meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om -du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando. - -Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som -svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando, -svarar du "n" på frågan. - ->> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando). - Skriv n som svar på frågan. - - -* FÖNSTER ---------- - -Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text. -Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi -förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till -det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt: - - C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster). - -Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där -markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster -tas bort. - ->> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l. ->> Tryck C-h k C-f. - Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder - för att visa dokumentationen för C-f-kommandot. - ->> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner. - -Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig -eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet -KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x -och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att -göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa. - - -* SKRIVA OCH TA BORT TEXT -------------------------- - -Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in -texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och -sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en -radbrytning. - -Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>. -<Delback> är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt -använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit. -Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten, -och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace". - -Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du -använder för <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som är märkt -med "Delete" men det är inte <Delback>. - -Generellt raderar <Delback> tecknet precis före den aktuella -markörspositionen. - ->> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att - använda <Delback>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, - du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. - Detta är bara en lokal kopia. - -När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter -den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett -fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen -indikerar att raden fortsätter. - ->> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och - fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur - fortsättningstecknet ser ut. - ->> Använd <Delback> för att radera texten tills raden ryms på en - skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna. - -Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera -radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om -resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en -skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken. - ->> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delback>. - Detta kommer att klistra ihop raden med raden över. - ->> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort. - -Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta -gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det -skrivas flera gånger. - ->> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********. - -Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i -Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en -översikt över kommandon för radering: - - <Delback> Raderar tecknet som står precis före markören - C-d Raderar tecknet som står precis under markören - - M-<Delback> Raderar ordet precis före markören - M-d Raderar ordet precis efter markören - - C-k Raderar från markören till slutet av raden - M-k Raderar till slutet av stycket - -Lägg märke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d -följer mönstret som började med C-f och M-f. (<Delback> är inte precis -ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k -fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan). - -Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av -följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill -ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av -området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två -positionerna. - ->> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke. ->> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set" - längst ner på skärmen. ->> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i - stycket. ->> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före - o. - -Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text -är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte -kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning" -(yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än -ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan -kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum -inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas). - ->> Flytta markören till början av en rad som inte är tom. - Tryck C-k för att ta bort texten på raden. ->> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma - raden som var kvar. - -Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och -att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden -under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den -raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara -en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma -raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det. - -Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking). -(Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som -tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma -plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en -annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan -fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får -flera lika förekomster av den. - -Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar -tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är. - ->> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten. - -Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas -samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång. - ->> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger. - -Och hämta så tillbaka igen: - ->> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen. - Så kopierar man text. - -Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du -har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste -texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte -förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har -använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y -ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om -och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har -nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att -behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den -återtagna texten där den är. - -Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka -till startpunkten (texten som sist blev borttagen). - ->> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även - denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck - M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera - M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den - första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du - prova med positiva och negativa argument till M-y. - - -* ÅNGRA -------- - -Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du -upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo). - -Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist -utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje -repetition upphäva ett kommando till. - -Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas -inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon), -och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om -upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs -för att ångra inskriven text. - ->> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den - igen. - -C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt -som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det -olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord. -Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram -C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere. - -Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering. - -Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra -att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera -någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För -ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit. - - -* FILER -------- - -För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga -den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du -avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find) -denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit). - -Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många -sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör -kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att -undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och -med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett -nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop. - -Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad -som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten -"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på -filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv" -och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil -du än är inne i så kommer filnamnet stå där. - -En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange -vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument -från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter -att du gett kommandot - - C-x C-f Finn en fil - -kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den -nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när -den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon -för att förändra filnamnet. - -När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du -avbryta med kommandot C-g. - ->> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och - avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att - du inte finner någon fil. - -När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att -utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram -filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt. - -Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja -redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta -kommando - - C-x C-s Spara fil - -Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs -kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går -förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i -slutet av det ursprungliga filnamnet. - -När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som -blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om -systemet kraschar. - ->> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning. - Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst - på skärmbilden. - -Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser -sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna -har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att -fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous -Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur -detta kan undvikas. - -Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller -för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar. -Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till -att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i -filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa -filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en -fil som existerar. - - -* BUFFERTAR ------------ - -Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta -att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna -den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer -öppna i Emacs. - ->> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>. - Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda - C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> för att komma - tillbaka till den här vägledningen. - -Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När -du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista -över existerande buffertar i Emacs kan du skriva - - C-x C-b Listning av buffertar. - ->> Prova C-x C-b nu. - -Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på -den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett -Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert. - ->> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan. - -När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången. -Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert -så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som -motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x -C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det -kommandot anger du buffertens namn. - ->> Skriv C-x b foo <Return> för att gå tillbaka till bufferten "foo" - som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv - <Return> för att komma tillbaka till den här handledningen. - -Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan -katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med -C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert. - -All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En -del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten -"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som -skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller -någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta -raden i Emacs sessionen. - ->> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten. - Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här - handledningen. - -Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer -inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i -bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den -första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du -behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är -omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x -C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot - - C-x s Spara buffertar - -C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du -vill spara eller ej. - ->> Sätt in en rad med text och spara med C-x s - Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten - TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes). - - -* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN -------------------------------- - -Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller -META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett -"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter: - - C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken. - M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett - kommandonamn. - -Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de -kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x -C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot -för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora -förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar -innan Emacs avslutas. - -C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan -återvända till samma Emacs senare. - -På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera -till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få -tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'. - -På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under -Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan -återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I -detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'. - -C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta -Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra -applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera -suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har -tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z -istället för att avsluta. - -Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig -hittills: - - C-x C-f Finn fil - C-x C-s Spara fil - C-x s Spara några buffertar - C-x C-b Lista buffertar - C-x b Byt buffert - C-x C-c Avsluta Emacs - C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster - C-x u Ångra - -Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan -eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är -replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När -du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med -M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här -fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och -Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är -tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller -skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta -kommandot med <Return>. - -Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall -ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste -avsluta bägge argumenten med <Return>. - ->> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad. - Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>. - - Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har - ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där - ordet förekom, från markören och nedåt. - - -* SPARAUTOMATIK ---------------- - -När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer -ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot -detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje -fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av -filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer -namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig -sätt kommer Emacs radera autosparfilen. - -Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar -genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte -autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha -bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen. - - -* EKOOMRÅDE ------------ - -Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas -på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas -"ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på -skärmbilden. - - -* LÄGESRADEN ------------- - -Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser -ungefär ut så här: - ---:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)----------------------- - -Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar. - -Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN% -visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten -befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i -skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av -filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där -hela texten passar in på en sida kommer det stå "All". - -Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat -sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på. - -Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i -filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil -kommer det inte stå något här, bara minustecken. - -Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket -redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental", -som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode). - -Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för -redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till -exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt -gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu. - -Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det -finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod -och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva -kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa -kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat -kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x -fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental. - -Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen -använda Text-läge. - ->> Skriv M-x text mode<Return>. - -Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon -högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar -apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade -M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare. - -Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta -kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite -annorlunda. - -För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva -C-h m. - ->> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av - skärmbilden. ->> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från - Fundamental-läget. ->> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden. - -Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode). -Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje -sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och -oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en -kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls. - -Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är -radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs -rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir -för lång. - -Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill -mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att -upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår -kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar -läget". - ->> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med - "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för - Auto Fill bryter bara raden mellan ord. - -Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta -genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot -genom ett numeriskt argument. - ->> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in - någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre - än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom - att använda C-x f en gång till. - -Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto -Fill att kunna omformattera raderna för dig. -För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet -du önskar att omformatera. - ->> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q. - - -* SÖKNING ---------- - -Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande -bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du -söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där -teckensträngen uppträder. - -Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra -redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att -sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka -efter. - -Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r -för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än. - -När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search" -dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget -inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar -efter. <Return> avslutar sökandet. - ->> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en - bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång - du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu - har du sökt efter ordet "markör" en gång. ->> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet - "markör". ->> Tryck nu på <Delback> fyra gånger och se hur markören flyttar sig ->> Tryck <Return> för att avsluta sökandet. - -Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå -till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och -markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa -förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till. -Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela -att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet. - -Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder -på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat -den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så -fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i -Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas. - -Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delback> kommer -du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad -och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till -exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m", -och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första -förekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avlägsnar "a" från -söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första -förekomsten av "m". - -Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken -så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen, -så som C-s och C-r. - -C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen -EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i -texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för -C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända. - - -* FLERA FÖNSTER ---------------- - -En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på -skärmen samtidig. - ->> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså - KONTROLL-L, inte KONTROLL-1). - ->> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två - fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i - det övre fönstret. - ->> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret. - (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.) - ->> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det - nedre fönstret. - ->> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp - och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre - fönstret. - ->> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre - fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det - gjorde när du lämnade det. - -Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två -fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det -är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon -fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster -för det valda fönstret (selected window). - -Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och -använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören -i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig -i det andra fönstret. - -C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har -META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt -som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna -KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de -"modifierar" de andra tangenterna du trycker. - -Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är -ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v, -KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i -sig och inte en äkta "modifierare". - ->> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre - fönstret. - -Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha -försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det -som markören står i." - -Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x -C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra -fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt -oberoende. - -Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika -filer: - ->> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>. - Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret. - Markören flyttats också dit. - ->> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x - 1 för att bli kvitt det nedre igen. - - -* REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER ------------------------------ - -Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering" -(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt -huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)] -istället för (Fundamental). - -För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>. -Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att -bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten. - ->> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC> - <ESC> för att komma ut. - -Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering. -Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument -under rekursiv redigering. - - -* MER HJÄLP ------------ - -I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket -information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många -möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla -här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många -goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all -dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen -C-h. - -För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den -hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h -? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du -har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon -hjälp kan du trycka C-g för att avbryta. - -(På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´, -så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under -tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, -kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x -help<Return>.) - -Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c" -och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot. - ->> Skriv C-h c C-p. - -Meddelandet skall då bli något i stil med: - - C-p runs the command previous-line - -Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för -att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har -beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation, -tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig. - -Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT -eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c. - -För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k -istället för C-h c. - ->> Skriv C-h k C-p. - -Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget -fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver -inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för -att först senare ta bort fönstret med C-x 1. - -Här är fler varianter på C-h: - - C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet. - ->> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>. - Detta ger den information Emacs har om funktionen - som implementerar kommandot C-p. - -Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler -som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste -ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den. - - C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett - nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn - innehåller det nyckelordet. Alla dessa - kommandon kan aktiveras med META-x. För några - kommandon listas också de kombinationer bestående av - en eller två tecken som kör det kommandot. - ->> Skriv C-h a file<Return>. - -Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där -"file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som -C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file. - ->> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några - gånger. - ->> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret. - - C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando - placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*" - där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är - installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för - att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har - använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en - guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter. - När du väl har tagit dig igenom den här - användarhandledningen så är det direktmanualen som är - din huvudsakliga källa till dokumentation. - - -* TILL SIST ------------ - -Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att -tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka -igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.) - -Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är -oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka -ett mail och klaga! - - -* MER FUNKTIONER ----------------- - -Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i -bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r). -Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering -(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar -filhantering. - -Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till -exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva -C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så -långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering -finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion". - -Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess -subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och -operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i -Emacs-manualen i noden "Dired". - -Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner. - - -* KOPIERING ------------ - -Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den -första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats -Lidell översatte den till Svenska. - -This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and -comes with permission to distribute copies on certain conditions: - -Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004, - 2005, 2006, 2007 Free Software Foundation, Inc. - - Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies - of this document as received, in any medium, provided that the - copyright notice and permission notice are preserved, - and that the distributor grants the recipient permission - for further redistribution as permitted by this notice. - - Permission is granted to distribute modified versions - of this document, or of portions of it, - under the above conditions, provided also that they - carry prominent notices stating who last altered them. - -The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the -same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of -GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism -("ownership") by using, writing, and sharing free software! - -;;; Local Variables: -;;; coding: latin-1 -;;; sentence-end-double-space: nil -;;; End: - -;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b